Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Samtalsstrategier

The big five och hjärtefrågorna

Nu är förberedelserna i full gång inför skolstart på onsdag! Redan i våras gjorde vi en övergripande lokal pedagogisk planering (LPP) utifrån Lgr11 för detta läsår. Det är skönt att vara förberedd för läsåret men en viktig utgångspunkt i vår planering av undervisningen utöver nationella styrdokument är elevernas förförståelse och erfarenheter. Vi kan med andra ord inte planera allt innan eleverna är på plats. De första veckorna på höstterminen kommer vi att introducera våra elever i Martin Widmarks författarskap genom att samtala, läsa, lyssna och titta på hans verk. När eleverna har en förförståelse kommer vi sedan låta eleverna vara delaktiga i planeringen genom planeringsråd, tankekartor och öppna frågor i loggböckerna. Det är alltid så spännande att se vilka spår eleverna halkar in på och vad det är i böckerna som fångar deras intresse!

Begreppet ”The Big five” har verkligen tagit sitt grepp om skolan. Det är Göran Svanelid som har lyft fram fem viktiga förmågor i Lgr 11. I vår undervisning har vi valt att koppla de fem förmågorna till ett varsitt djur. Djuren finns synliga i klassrummet och varje djur representerar en färg. Jag minns när jag insisterade på att vi skulle lyfta in förmågorna för våra nuvarande elever när de gick i förskoleklass. Mickis var först skeptisk och rädd för att de olika förmågorna skulle bli för abstrakta för eleverna, att det skulle gå rakt över huvudet på dem. Men efter att vi hade arbetat aktivt för att synliggöra och konkretisera målen för eleverna kunde vi ett halvår senare se att eleverna själva började pratade om förmågorna i klassrummet. Ett exempel på det är när det vid ett tillfälle var stökigt i klassrummet. Mickis stoppade då eleverna i deras arbete och visade bilden på elefanten på tavlan för att påminna om att elefanten står för den kommunikativa förmågan. Vid det tillfället lyckades vi inte bara bryta eleverna i deras samtalsmönster, utan eleverna var också snabba med att inflika att det vid tillfället inte bara handlade om elefanten och den kommunikativa förmågan utan att det också var en hjärtefråga.

För det är ju detta med våra hjärtefrågor. De har vi i klassen för att vi kände att det inte räckte med de fem förmågor som Svanelid lyfter fram. Med våra hjärtefrågor lyfter vi fram frågor från värdegrunden och klassens samtalsstrategier. För oss är hjärtefrågorna minst lika viktiga för att eleverna ska tillägna sig kunskap i skolan och vi ser ofta att de fungerar som en stödstruktur för våra elever.

Matris över klassens samtalsstrategier.big5

/Hälsningar Emma

Dialogprojektet

ordmoln_dialogprojektet

2002 blev jag tillfrågad av min dåvarande rektor om jag ville delta i ett aktionsforskningsprojekt vid namn: Dialogprojektet. Jag visste inte riktigt vad jag tackade ja till men jag är oändligt tacksam för att jag sade just ja och inte nej. Det jag lärde mig inom Dialogprojektet och det förhållningssätt som jag (kanske till viss del redan hade inom mig) fick växa och ta mer och mer plats i min undervisning.

Syftet med detta 3-åriga nationella skolutvecklingsprojekt för elever i hörselklass var att utveckla och förbättra undervisningen för elever i hörselklass. Vi var cirka 10 deltagare i projektet från Alviksskolan men totalt inom projektet var vi 60 lärare från 5 av landets olika hörselskolor.

Vi läste teori & reflekterade över vår egen praktik. Med utgångspunkt i teorin som bl. a bestod  av: Barns samlärande- en forskningsöversikt (Doverborg & Pramling, 2000), Det flerstämmiga klassrummet, Dialog samspel och lärande (Dysthe, 2003), Vägar till elevernas lärande (Lendahls & Runesson, 1995)  kopplade vi samman teori och praktik. Vi använde  oss av citatmodellen under handledning från Ann-Christine Wennergren.

För att kunna se på vår egen praktik utifrån olika perspektiv använde vi redskapet skuggning där vi observerade kollegor på de olika skolorna utifrån ett bestämt fokus. Under skuggningarna fyllde vi i skuggningsprotokoll som därefter utgjorde underlag för våra reflektioner vid våra handledda samtal.

Vi var indelade i ämnesgrupper om ca. 6-8 lärare (där lärare från de olika skolorna ingick i gruppen).

Vid projektets avslut skrev varje grupp en avslutande rapport. Här kan du läsa min grupps rapport dialogprojektet_rapport

  • Vad har jag då så här 12 år senare för nytta av min egen resa genom Dialogprojektet där jag fick möjligheten att bepröva mina egen erfarenhet?

Svaret är: stor nytta! Det var t.ex: 2002 jag började fundera över varför jag höll på med handuppräckning när jag ville utveckla en dialogisk lärandemiljö. Jag bestämde mig utifrån den lästa litteraturen och våra handledda samtal mig för att vi skulle sluta räcka upp handen i klassen och förklarade för mina elever varför (utveckling av detta resonemang finns i rapporten). Jag minns speciellt en elev jag hade i klassen som samma dag, berättade på fritids att vi hade slutat räcka upp handen och fritidspedagogen frågade:

– Men hur gör ni istället?

– Vi räcker ut hakan! svarade min elev.

Det var helt riktigt, vi räckte ut hakan… när vi slutade räcka upp handen behövde vi tillsammans i klassen fundera över vilka samtalsregler vi skulle ha, vi pratade om vikten av kroppsspråk och att man då det uppstår en liten paus i samtalet kan luta sig lite lätt framåt för att visa att man vill ”fånga ordet”. ”Fånga ordet” blev vår stötta för att vi inte räckte upp handen.

Loggboken är ett annat viktigt redskap som jag själv och de elever jag undervisat sedan 2002 har använt oss av flitigt. Att få reflektera på egen hand innan man samtalar tycker jag är oerhört viktigt. Vygotsky har skrivit att tanken förlöper i ordet och det är så sant. Vissa av oss är modiga och har lätt att snabbt säga vad vi tänker men många av oss individer behöver få fundera över vad vi egentligen tänker kring något. Där tycker jag att loggboken utgör en viktig funktion- alla kommer till tals.

I min c-uppsats: Det är bra att vi samtalar- då förstår man bättre skrev jag om läsloggens betydelse i utvecklandet av olika lässtrategier samt om vikten av att skapa samtalsstrategier tillsammans i klassen.
IMG_0365