Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
språkutveckling

Tips på lustfylld läsning

Idag har vi arbetat med en helt gratis interaktiv bok om Guldlock och de tre björnarna. Den finns som att ladda hem gratis i App store.

Vi började arbetet med boken genom att gemensamt följa med i raderna på storskärm, samtidigt som vi lyssnade på sagan. Under tiden redde vi ut ord och uttryck som vi fastnade vid eller tyckte var svåra. Vi har en spalt på tavlan där vi skriver upp ord vi vill komma ihåg. Vi hade även intressanta samtal kring sensmoralen i sagan, vad ville sagan lära barnen? Sagan är skriven med ett språk som bjuder in till samtal.

Sedan var det dags för barnen att själva läsa och spela in sina röster. De fick läsa en sida var och hjälpte varandra när de tyckte det var svårt. Genom att vi lyssnade på deras inspelningar direkt fick eleverna både bekräftelse och respons i direkt anslutning till aktiviteten.

Det är mitt varmaste tips till er idag!

Tillgänglighet oh språkutvecklande arbetssätt

I våra klasser går elever som har hörselnedsättning. Men de som går i våra hörselklasser är bara en mycket liten del av alla barn med hörselnedsättning i Sverige. De allra flesta elever med nedsatt hörsel på antingen ett eller båda öronen går integrerade i vanlig klass, det kan vara elever som har allt från en lätt nedsättning till att vara helt döva.

Att ingå i en talspråkig undervisningsmiljö är oftast en stor utmaning för elever med hörselnedsättning. Många anpassningar som elever med hörselnedsättning behöver mår oftast hela klassen bra av. Det handlar bland annat om att skapa en bra ljudmiljö, skapa rätt gruppstorlekar och skapa en visuell miljö som stöd till det talade språket.

När jag gick på lärarhögskolan fick jag chansen att läsa lärarprogrammet med inriktning mot dövhet och hörselnedsättning. Programmet är särskilt i sitt slag genom att utbildningen skedde på uppdrag av regeringen, som förutspådde att det skulle saknas lärare med specialkompetens inom döv och hörsel. Under min utbildning fick jag chansen att träffa erfarna, kompetenta och inspirerande lärare som Carin Roos och Emelie Cramer Wolrath. Emelie har exempelvis länge varit intresserad av små barns språkutveckling och gav nyligen ut en forskningssammanställning om teckenspråk, talat och skrivet språk. Den visade precis som tidigare forskning gör att de minsta barnen har nytta av teckenspråk i sin språkutveckling, vare sig de är hörande eller döva. För våra elever med hörselnedsättning ger tvåspråkighet i svenska och teckenspråk eleverna möjlighet att välja språk som är bäst utifrån den situation man är, i skola, på fritid, i utbildning eller i arbetsliv.

I Alviksskolans hörselklasser pratar vi om att Lyfta händerna. Vi har ett teckenspråkslyft för samtlig personal i samarbete med Södertörns folkhögskola för att utveckla våra kunskaper om och i teckenspråk. I våra elevenkäter som tidigare genomförts har eleverna själva visat att de önskar ett visuellt stöd genom tecken.

Våga lyft händerna

Så upp med händerna och våga använda tecken! Det finns ett lätt tillgängligt lexikon på Stockholms universitets hemsida.

/Emma

Första kapitlet i elevernas Deckarböcker

IMG_2039

Första kapitlet…

Det är så spännande! Nu har eleverna fått dra sig till minnes vad de redan har bestämt. De ska beskriva sina egna detektiver i en speciell miljö så att den som läser första kapitlet ska få möjlighet att lära känna detektiverna.IMG_2034

Först nu efter att eleverna under många veckor skapat sina egna städer, karaktärer, brott som ska begås, motiv för brottet & möjliga misstänkta har vi läst det första kapitlet i Diamantmysteriet. Eleverna samarbetade 2 & 2 för att analysera hur karaktärerna presenterades av Martin Widmark. Vi samtalade om:

  • Var kan historien börja?
  • Vad är redan bestämt?

IMG_2035

Det är helt suveränt att eleverna nu har sina egna böcker där det skrivit fram:IMG_2037

  • hur staden ser ut
  • vad deckarna heter och hur de är
  • vad övriga personer heter och hur de är
  • vem som är den skyldige/de skyldiga
  • vilket motiv den skyldige/de skyldiga har
  • hur brottet begicks

Nu kan jag och eleverna helt ägna oss åt de skrivtekniska detaljerna som tillexempel hur vi kan bygga ut meningar i syfte att bli mer innehållsrika.

Stopplikt!

Vi har infört stopplikt, vilket innebär att i det första kapitlet ska enbart detektiverna presenteras.

Nu är eleverna i full gång med att skriva sina böcker i den digitala appen Bookcreator.

Det ska bli så spännande att följa hur detektivböckernas olika kapitel växer fram.IMG_2047Det tål att sägas igen, har ni den lilla lärarhandledningen av Martin Widmark någonstans- leta fram den!


Storyline i Mofflornas värld

Picture 1810Att jobba med storyline tycker jag är utvecklande för eleverna eftersom de ges utmaningar att upptäcka, utforska, reflektera, samtala och utveckla sitt skrivande utifrån upplevelser.

Metoden storyline utgår från tematiska, probleminriktade undervisningsförlopp som utvecklas genom en berättelse- följer en storyline.

För många år sedan gick jag en kurs i storyline och under årens lopp har jag använt mig av metoden vid olika tillfällen i de yngre åldrarna.

mofflor_storyline

Utgångspunkterna i en storyline är:

  • tid
  • plats
  • karaktärer
  • händelser

De är ramen för den berättelse som elverna och läraren skapar under ett storylineförlopp.

I den här lilla boken från Runa förlag finns det många bra uppslag till hur man kan arbeta med storyline. Trots att den är skriven då Lpo-94 var den rådande läroplanen kan man använda sig av idéer och anpassa till Lgr-11.

IMG_1716

Storyline i hållbar utveckling

I årskurs 3 gjorde vi  en storyline, där fritids & skola samverkade kring  hållbar utveckling. 

Vi lät oss inspireras av det material kring Mofflor som Håll Sverige Rent har givit ut. Ett fantastiskt material som man kan använda sig av och modifiera så att det anpassas till Lgr-11.

Eleverna skrev en egen tidning där de lärde sig att skriva olika texttyper och skapade Moffelmatematik. De gjorde även egna Moffelfilmer som handlade om hållbar utveckling.

Tänk om man fick vara elev i vår klass:)

IMG_1696

 Idag har eleverna tränat sin förmåga att urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer. I vårt deckartema har vi låtit oss inspireras av en förträfflig liten lärarhandledning som Martin Widmark skrivit och nu är det dags för eleverna att fundera över vilket berättarperspektiv de vill ha i sina deckarhistorier.

Att hitta inspiration ur en lärarhandledning och utifrån den hitta på egna idéer har lärare gjort i alla tider men vi måste ändå belysa hur KUL det är att låta sig inspireras & vidareutveckla idéer.

Målet med lektionen idag var att eleverna skulle bestämma vilket berättarperspektiv de vill ha i sina deckarhistorier. Vi övade detta genom att eleverna parvis valde tre skönlitterära böcker för att undersöka vilket berättarperspektiv författaren valt. De reflekterade utifrån frågorna:

  • Är boken skriven i förstaperson eller tredje person?
  • Vilket tempus används i texten: presens eller preteritum?

Eleverna valde själva några meningar för att kunna visa exempel på hur de resonerat både kring berättarperspektiv & tempus vid återsamlingen.

Vilka spännande samtal det blev i de olika paren!

Som avslutning på lektionen samlades vi för att återge för varandra vad vi kommit fram till. Varje par redovisade vad de kommit fram till och vi konstaterade gemensamt att det är klokt att välja ett berättarperspektiv men att tempus kan få variera.

Vilket lustfyllt lärande det blev!

Ibland kan faktiskt tanken slå Frida & mig att vi skulle vilja vara elever i vår egen klass:)

IMG_1706

IMG_1708

Vi skriver deckare & letar brott

ordmoln_rövare

Tema rövare
Eleverna är i full gång med att söka brottet till sina deckare. Vi har letat olika typer av brott i dagstidningar och parvis rangordnat de olika brotten, utifrån vad vi tycker är de grövsta brotten och vad lagboken säger. Vilka intressanta samtal det blev då paren berättade för varandra om hur de hade tänkt.

Hur använder du tavlan?

När jag deltog i matematiklyftet läste vi en jätteintressant artikel som jag tror att en japansk professor hade skrivit. Den handlade om hur man använder whiteboarden i syfte att tydliggöra för eleverna hur lektionen växer fram. Jag har nog använt whiteboarden på ungefär detta sätt som beskrevs i artikeln men jag förfinade mitt sätt att använda whiteboarden genom att bli ännu tydligare inför eleverna: Syfte & mål med lektionen står alltid längst till vänster på tavlan, därefter ”bygger jag åt höger” för att sedan vid lektionens slut kunna summera och sammanfatta lektionens innehåll. Väldigt enkelt men det är just det som didaktik handlar om tycker jag, att göra det enkelt, tydligt & konkret för mina elever.

IMG_1681

Vi ser & läser om brott överallt!

Det som är så roligt när man är inne i ett tema tycker jag är att både eleverna och vi lärare håller ögonen öppna för just det vi håller på med. Eleverna kommer till skolan och berättar om olika brott de hört på nyheterna eller läst om i lokaltidningen hemma. Just lokaltidningen har varit en jättebra källa i att hitta inspiration till ”små brott som begåtts”. Även det blev en spännande diskussion i klassen, vilka brott hittade vi i Dagens Nyheter jämfört med Lokaltidningen Mitt i Bromma?

Imorse när jag läste DN hittade jag detta brott som jag ska ta med på måndag som eventuell inspiration till ett brott i mina elevers deckarböcker.IMG_1683

Stockholmsprovet år 5

”Det kändes pirrigt och bra. Det pirriga var för att jag inte ville göra slarvfel och det kändes bra för att jag tyckte del 2 var lätt. Jag tyckte att uppgift 8b var svår för jag förstod inte uppgiften. Jag behöver träna mer på uppgift 8b.”

” Det blev jättenervöst. Varje gång jag skrev ett svar var det ett jättejobbigt moment. Varje gång när jag kollade på klockan blev jag jättestressad. Uppgift 4c var lite svår. Multiplikation vill jag bli bättre på.”

IMG_1644

För ett par veckor sedan genomförde våra elever Stockholmsproven i matematik. Det första som slog oss var att de blev så nervösa. Vi har knappt pratat om att proven ska genomföras men så fort våra elever hör ordet prov ser vi hur de stelnar till.

Frågor Frida & jag funderar kring är:

  • Om detta är baksidan av att INTE ha prov och läxor? Vi kanske måste börja träna våra elever i provsituationer?
  • Hur ska vi utveckla vår undervisning så att eleverna ”hinner ikapp”?
  • Hur får man elever att inte känna sig nervösa och låsa sig i provsituationen?

Orättvisa- en skola för alla?

Insikter som vi redan har är hur svårt det är för elever med hörselnedsättning där språkutvecklingen är försenad, att förstå alla ord och begrepp som utgör innehållet i vår läroplan och vilken TID som behövs för att arbeta med allt centralt innehåll inom ett ämne när man har en försenad tal- och språkutveckling.

Detta visar sig speciellt i problemlösningsuppgifterna där språket ställer till problem för eleverna och våra argument stärks- att elever i hörselklass behöver längre tid på sig både att i det lilla genomföra provsituationer men även i skolan som helhet.

Eleverna fick den tid de behövde för att lösa uppgifterna. I anvisningarna stod det att beräknad tid för de olika delarna var 40 minuter. För uppgifterna kring taluppfattning & problemlösning  behövde vissa elever 3×40 minuter.

Avslut

IMG_1454Så kom äntligen fredagen. Eleverna i vår klass var mycket spända. De hade planerat vem som skulle ansvara för att hälsa alla välkomna och presentera temat vi arbetat med under många veckor. Efter det formidabla välkomnandet så visade två elever ett bildspel kring de figurer som figurerar i boken: Hur gick det sen?

IMG_1459

Efter bildspelet ansvarade en annan elev för att visa sagan via appen: Hur gick det sen? Därefter presenterade ytterligare två elever hur förstaklassarna nu skulle få lyssna till högläsning ur de egenproducerade bilderböckerna. Eleverna läste sina böcker och höll i små korta boksamtal med förstaklassarna som tyckte ALLT var jättebra. Det fanns INGET de skulle vilja ha gjort på ett annat sätt i böckerna. Men de var ganska törstiga påpekade en pojke…

Efter högläsningen bjöd eleverna förstaklassarna på Muminmammans saft och Mumins handplockade blåbär.IMG_1466

Vi är stolta som bara den över våra FANTASTISKA elever.

Alviksskolans Språklyft

Idag är det torsdag & det innebär för min del att jag jobbar med mitt försteläraruppdrag- Alviksskolans Språklyft. Idag har fritidspersonalen haft Språklyftsträff. Åh, vad jag tycker om att få delta i detta. Att tillsammans utifrån teori & praktik delta i ett kollegialt lärande. Det är mäktigt.IMG_7232

Frågans betydelse

Idag har vi samtalat om frågans betydelse då vi skuggar varandra. Vilka frågor är bra att ställa? Hur mycket bekräftelse kontra utmaningar ska man ge?

Cirkelmodellen kopplat till kollegialt lärande

Till dagens träff hade alla deltagare läst valda delar ur de allmänna råden för fritidshemmet. Vi håller på och testar oss fram till en bra planeringsmall för fritidsaktiviteter i syfte att vi ska bli bättre på att dokumentera det vi gör. En av lärledarna visade en modelltext för hur han fyllt i planeringsmallen. Därefter satte vi oss i de olika grupper vi har som leds av Alviksskolans lärledare ur fritidspersonalen. I grupperna diskuterades & prövades mallarna utifrån valda delar ur skolans värdegrund & valda aktiviteter som ska utföras till nästa Språklyftsträff.

Att skapa en gemensam förståelse, tolka teori tillsammans och därefter pröva i den egna praktiken- samlas igen och reflektera. Det är kollegialt lärande för mig.Bild3

Nationella prov år 3

IMG_1383

När mina elever i klass 3 genomförde nationella proven i matematik och svenska var vi nog lika nervösa allihop. Jag oroade mig för om jag var en bra lärare eller ej. Mina elever oroade sig för om de skulle lyckas eller misslyckas. Äldre syskon hade berättat hur svåra proven var. Föräldrar hade förväntningar.

En formativ resa under 6 veckor

I god tid innan provveckorna inleddes (mellan sport- och påsklov) inledde jag arbetet med att avdramatisera och förklara varför vi har nationella prov. Jag berättade för eleverna att vi skulle skapa en bok av vår gemensamma resa genom de nationella proven i matematik och svenska- en formativ resa & den blev så här i efterhand mycket lyckad.
IMG_1384

IMG_1385

En boks framsida & kunskapssyn

Mina elever är vana att samtala om bokomslag- vad säger omslaget om bokens innehåll? Vi samtalade om olika läroplaners omslag- vad sade bilderna om den rådande kunskapssynen? Jag berättade om den läroplan som jag läste efter när jag gick i skolan, lgr-80. Vilken kunskapssyn låg till grund för den läroplanen? Vi tittade på Lgr-69:s bokomslag, Lpo-94 och så till sist vår rådande läroplan. Vi samtalade om vad vi såg på omslaget och vad det kan betyda kopplat till vår läroplan.

IMG_1386 IMG_1387

Den metakognitiva förmågan & skapandet av ett metaspråk

Efter varje delprov fick eleverna självskatta (göra en egen bedömning av hur lätt/ svår) de upplevt att uppgiften var, utifrån färgerna grön, gul och blå (grön=lätt blå= svår gul=mellansvår). De fick även skriftligt reflektera kring hur de upplevde uppgifterna.

IMG_1389 IMG_1392

IMG_1393IMG_1397IMG_1398IMG_1402

IMG_1391

Formativt förhållningssätt

Jag tycker att det var suveränt att de nationella proven hade ett så bra upplägg i sig. Att vara servad med ett lustfyllt och utvecklande arbetsområde kändes bra. Jag valde att helt fokusera på innehållet i de nationella proven och utifrån det som mina elever visade sig ha svårt för, vidareutveckla till nya uppgifter inom både svensk- och matematikämnet.

IMG_1399

Ett exempel på hur vi vidareutvecklade & skapade uppgifter ur de olika provdelarna är att vi blev lite nyfikna på en figur som fanns med i ett av delproven.

IMG_1390     IMG_1394 IMG_1395  IMG_1396

IMG_1400IMG_1401

Avslutningsvis skrev jag ett brev hem till vårdnadshavare där de fick reflektera över både arbetet och deras upplevelse av provperioden. Böckerna använde jag även vid utvecklingssamtalen i slutet av vårterminen.

IMG_1403 IMG_1404 IMG_1405 IMG_1406

Hoppas att denna inspiration kan vara till nytta för någon lärare ”därute” som precis som jag oroar sig för hur eleverna ska ta emot provsituationen kring de nationella proven.

/Hanna