Visar alla blogginlägg med kategorin:
Biologi

Webbinarium: Kan hybridisering öka den biologiska mångfalden?

biodiversity - webbinarium

Vi lever i en värld där takten på miljöförändringarna utgör ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden. Hybridisering mellan arter introducerar nya genetiska variationer och kan vara en viktig källa till evolutionar anpassning. Rike Stelkens forskar vid Stockholms universitet och undersöker om hybridisering kan öka den biologiska mångfalden och rädda arter från utrotning.

Föredraget ges på engelska.

——

Mer detaljerad information om innehållet på engelska:

Recombining your way out of trouble: Can hybridization boost biodiversity?

We live in a world where the pace of environmental change poses a serious threat to biodiversity. Hybridization between species introduces new genetic variation and can be an important source for evolutionary adaptation, especially when habitats become stressful and unlivable. 

The research in my lab at Stockholm University revolves around the question: Can hybridization boost biodiversity, and rescue species from extinction in the face of rapid environmental change? I am fascinated with hybridization because is a real paradox. On the one hand, it is full of evolutionary potential but on the other, it is risky and can cause populations serious problems (most hybrids are unfit and cannot reproduce). 

In my lab, we test under which genetic and environmental conditions hybridization can still be beneficial for populations. To answer our questions, we are using Baker’s yeast – the microbe used for baking and brewing – because it is fast and flexible, and it allows us to observe evolution in the lab over hundreds of generations in a few weeks, an approach called experimental evolution. Yeast also has a very small and very well-known genome, which we can easily manipulate through genetic cloning and techniques like CRISPR-Cas9. 

Our research has relevance for biodiversity conservation but also for agriculture (to improve crop and livestock), biotechnology (to improve the taste of food), and infectious disease (e.g. to predict if hybrid pathogens become more virulent).

Bild: Rike Stelkens & Alessandro Devigili, Stockholms universitet

Tid: torsdag 29 april 2021 16:00 – 16:45
Plats: Online via Zoom
Målgrupp: Lärare, elever i gymnasiet och övriga intresserade
Medverkande: Rike Stelkens, Stockholms universitet

Ledig tjänst: pedagogisk utvecklare i biologi

Licens: CC-BYVill du jobba med ungdomar och lärare med inriktning mot biologi? Sök jobb hos oss!

Just nu söker vi en pedagogisk utvecklare till vår biologigrupp. I tjänsten ingår att utveckla laborationer, leda elevgrupper och medverka i lärarfortbildningar.

Placeringen av tjänsten är till största del förlagd till vår lokal i Bergianska trädgården, Naturens Hus.
Sista ansökningsdag är den 31 mars.

Läs mer om tjänsten (KTHs webb)

Sista ansökningsdag är den 31 mars.

Kontakt

Cecilia Kozma, föreståndare, 08-790 98 15
Sandra Strandberg, HR, 08-790 70 53

Att plugga naturvetenskap på Stockholms universitet

En lampa i en hand och en kvinna som skriver differentialekvationer på en whiteboardtavla

Har du elever som är nyfikna på naturvetenskap och matematik? Undrar de vad man kan få för jobb, eller kanske vad som skiljer naturvetare från ingenjörer?

Stockholms universitet erbjuder 17 olika kandidatprogram vid Sveriges största naturvetenskapliga fakultet. Magnus Axelsson från Fysikum och Sue-Li Dahlroth från Kemiska sektionen berättar vilka dörrar som öppnas av studier i naturvetenskap, och studenter ger sitt perspektiv på studierna.

Tid: torsdag 18 mars 2021 16:00 – 16:45
Plats: Online
Målgrupp: Elever i gymnasiet samt studie- och yrkesvägledare
Medverkande: Magnus Axelsson och Sue-Li Dahlroth, Stockholms universitet

Varmt välkommen!

Biologiska mångfaldens dag

Biologiska mångfaldens dag

Trots att vi står inför det som brukar kallas för den sjätte massutrotningen får inte frågan om biologisk mångfald den uppmärksamhet den förtjänar. Biologisk mångfald är tätt sammanflätad med klimatförändringar och hör till vår tids stora ödesfrågor. I Bergianska trädgården och Naturens Hus erbjuds kostnadsfria och spännande föreläsningar för den som vill lära sig mer!

Datum och tid: 22 maj, kl. 13-16
Plats: Naturens Hus, Bergianska trädgården

Mer information och program för dagen.

Naturvetenskapliga helgkurser för unga

Anmälan är öppen till våra populära helgkurser för unga.

Vi ger tre kurser på våren inom naturvetenskap, teknik och matematik.

Det är i år 50 år sedan den första månlandningen. Detta uppmärksammar vi genom att ha astronomitema under vårens kurser.

Läs mer om våra helgkurser och hur du gör anmälan.

Information om utbildningar inom bioteknik

Information om utbildningar inom bioteknik

Nu har dina sistaårselever på gymnasiet chans att besöka skolan för bioteknologi vid KTH. Inspirera till eftergymnasiala studier!

Professor Stefan Ståhl berättar och svarar på frågor om bioteknikskolans undervisning och aktuella forskning. Besöket avslutas med en rundvandring på de olika forskningsavdelningarna på bioteknik inne på AlbaNova.

Tid och plats:
kl 14:00-16:00 den 6 februari.
kl 14:00-16:00 den 7 februari.
kl 14:00-16:00 den 13 februari.
kl 14:00-16:00 den 14 februari.
Samling i sal Cleve, Vetenskapens Hus

Kontakt och bokning: anders.blomqvist@vetenskapenshus.se

Först till kvarn!

Teknikåttans regionfinal avgjord!

Idag avgjordes Teknikåttans regionfinaler runtom i landet. Teknikåttan är en rikstäckande frågetävling i naturvetenskap, matematik och teknik för elever i årskurs åtta. 

Vann gjorde Milstensskolan 8A från Täby och nu går de vidare till riksfinalen i Eskilstuna den 23 maj. Ett stort grattis och lycka till i finalen önskar vi från Vetenskapens Hus!
vinnareT8
Totalt deltog 138 elever i dagens tävlingar och stämningen var hög i salen F2 på KTH under dagen. I olika steg har de tävlande fått lösa både praktiska och teoretiska problem – både inför tävlingen och under själva tävlingsdagen.
publik
En höjdpunkt är klassuppgiften som hela klassen arbetat med i klassrummet inför finalerna. I år gick uppdraget ut på att konstruera en bil som kunde forcera en hinderbana. Poäng delades ut för antal forcerade hinder, men även bästa designpris delades ut till Näsbydalsskolans klass 8N med motiveringen:

Ett sinnrikt gyllene fordon med egendesignad måttbandsmotor, kaross och hjul som utan vidare platsar i KTH:s Quarneval. Inspirerande och nytänkande. En värdig vinnare.

design

Det huvudsakliga syftet med tävlingen är att väcka intresset för de ämnena bland både flickor och pojkar, stimulera deras fantasi, kreativitet och uppfinningsförmåga samt stärka deras självförtroende. Förutom att eleverna vinner prispengar får de även en chans att besöka KTH och få reda på mer om studentlivet. Studenter från KTH visar eleverna runt och berättar exempelvis om hur det är att plugga arkitektur eller delta i Quarnevalen.

runtKTH

Skolor som tävlade i Stockholm under dagen var:

Alfaskolan 8A (Solna)
Björknässkolan 8B (Nacka)
Milstensskolan 8A (Täby)
Myrsjöskolan 8F2 (Nacka)
Näsbydalskolan 8N (Täby)
Spånga grundskola 8E (Stockholm)

Bakgrund och historik

Teknikåttan startade 1993 vid Linköpings tekniska högskola. Sedan dess har intresset för att delta ökat från år till år. I dag är Teknikåttan rikstäckande och indelad i elva regioner, där en högskola eller ett universitet i varje region ansvarar för tävlingarna och för kontakterna med landets åttondeklassare och deras lärare. Från och med år 2000 kan alltså landets alla åttondeklassare delta i uttagningstävlingen. Vetenskapens Hus arrangerar tävlingarna i Stockholm.

Utställningen Unga Forskare

Vill tipsa er om Utställningen Unga Forskare – en tävling för elever som gör ett gymnasiearbete inom naturvetenskap, teknik eller matematik. Genom att tävla i utställningen får elever möjligheten att träffa likasinnade, utveckla sina projekt och vinna fina priser!

UF_Final-2187

Anmälan görs på Unga Forskares hemsida fram till 8 februari. En hög andel går vidare till semifinal!

 

Vad innebär det att delta i Utställningen?

Steg 1 – Anmäl projektet online, det är gratis och man behöver inte vara klar med sitt arbete för att kunna anmäla sig. Anmälan är öppen fram till 8 februari på www.ungaforskare.se/utstallningen.

Steg 2 – Eleven kan gå vidare till semifinal och får då presentera sitt arbete under en utställning tillsammans med andra gymnasieelever och bli bedömd av en jury.

Steg 3 - Eleven kan gå vidare till finalveckan på Tekniska museet i Stockholm (26-30 mars) där projektet presenteras för allmänheten och tävlingsdeltagare har chans att vinna fina stipendier som tar elever ut i världen.

 Frågor besvaras av Sara Svanberg,
+46 73 03 44 666,
sara.svanberg@ungaforskare.org

Vårtips från Naturens Hus

nh_blogg
Vi vill puffa för några av vårens aktiviteter i Naturens Hus. Det är klokt att göra bokningen redan nu.

Tidig vår så passar det bra att exempelvis boka: 

  • Från råvara till vara
  • Regnskogsträd eller ökenväxt
  • Mat, miljö och rättvisa

Senare under våren när vi kommer in i april/maj rekommenderar vi bland annat: 

  • Pollen frukter och frön
  • Växtdetektiven
  • Trädvandring

Bläddra bland alla våra skolprogram. Glöm inte att vara ute i god tid när du gör din bokning!

Programmering i klassrummet

Med stöd av Vinnova har Vetenskapens Hus i samarbete med Stockholms stad just genomfört kursen ”Digitalt lärande och programmering i klassrummet”. Sammanlagt deltog 17 lärare i en serie av tio kurstillfällen under två terminer med start i våras.

 programmering-i-klassrummet_banner

Foto: Vetenskapens Hus

Den första delen av kursen stärkte kursdeltagarens egen kompetens medan termin två fokuserade på olika sätt att sprida nyvunnen programmeringskunskap genom kollegialt lärande.

– Vi strävar efter att programmering ska bli en naturlig del i klassrummet och att alla lärare ska bli bekväma med det – oavsett årskurs och ämnesområde, säger Cecilia Kozma, föreståndare på Vetenskapens Hus och kursansvarig.

Bland de pedagogiska programmeringsverktyg som kursen har behandlat fanns bland annat Blue Bot, Twine, Lego Mindstorms och Scratch. Ett viktigt moment i den första delen av utbildningen gick ut på att planera och genomföra ett projekt i klassrummet.

Yvonne Littbrand IMG_2528

Yvonne Littbrand, Sjöstadsskolan rapporterar om sitt projekt under den sista kursträffen.
Foto: Vetenskapens Hus  

– Nu vill jag gärna påbörja ett arbete i svenskagruppen och titta på läroplanerna för att bedöma hur vi kan använda Scratch. Hur kan vi skapa berättelser och utveckla språket? Eller rita sprajtar i bildämnet! utbrister Yvonne Littbrand från Sjöstadsskolan som just genomfört kursen.

Och flera kursdeltagare beskriver att kursen gett många nya perspektiv, fördjupad kunskap och drivkraft att jobba vidare på skolan.

– Jag har fått nya vinklingar på ämnet programmering. Jag trodde att det var så himla tekniskt, men jag har fått upp ögonen för det viktiga förarbetet, säger Henrik Dahlquist från Observarorielundens skola.

Förutom att kursen behandlade olika pedagogiska verktyg avhandlades även grundbegrepp inom programmering såväl som kopplingar till språk, genus och teknikämnet.

– Målet här är inte att skapa superprogrammerare utan målet är att skapa folk som kan se mönster och förstår teknik, berättar kursdeltagaren Henrik Dahlquist.

En viktig faktor för att komma igång med programmering i klassrummet är att våga testa och känna sig trygg i lärarrollen. Något som kursen har bidragit till.

– Jag har fått ett större självförtroende och känner att jag äger kunskap som jag kan vidarebefordra. Jag har vuxit jättemycket som pedagog och kollega just i mötet med våra elever. Jag ser deras svårigheter och vi kommer igenom dem och ut på andra sidan, säger Yvonne Littbrand.

Henrik Dahlquist webb

Henrik Dahlquist, Observatorielundens skola, inspirerar sina kollegor. Foto: Vetenskapens Hus  

Kursdeltagarna beskriver också hur utbildningen har gett ett tydligare mandat för vidare arbete på skolan. På Observatorielundens skola är arbetet igång.

– Vi har fått kunskap och nycklar för att öppna dörrar. Det har gett så mycket på olika plan att få komma till andra rum och föra helt nya samtal på en högre nivå än tidigare. Det är nu en naturlig följd att vi utarbetar en övergripande plan för programmering på hela skolan och rektorn hejar ju på oss, säger Henrik Dahlquist.

Under hösten har kursdeltagarna och Vetenskapens Hus anordnat prova-på-kvällar för fler lärare eftersom intresset har varit stort ute på skolorna. En ny kursomgång av ”Digitalt lärande och programmering i klassrummet” startade under höstterminen och ytterligare kurstillfällen planeras nu för 2017.