Visar alla blogginlägg med kategorin:
Kemi

Webbinarium: Datorbaserad kemi

Bild-webinarium-25mars

Hur gör man för att studera det man inte kan se med blotta ögat? För kemister och fysiker så handlar det i många fall om att utföra experiment i labbet. Men experiment kan också utföras med datorer.

Hur släpps kemiska ämnen och molekyler in i den levande cellen? Hur pratar celler med varandra? Och hur kan man utnyttja dessa dörrar för att styra celler? Erik Lindahl på SciLifeLab berättar om hur cellens dörrar fungerar och vilken bakgrund som krävs för den här typen av forskning.

Tid: torsdag 25 mars 2021 16:00 – 16:45
Målgrupp: Elever i gymnasiet, lärare och övriga intresserade
Medverkande: Erik Lindahl, Stockholms universitet

Att plugga naturvetenskap på Stockholms universitet

En lampa i en hand och en kvinna som skriver differentialekvationer på en whiteboardtavla

Har du elever som är nyfikna på naturvetenskap och matematik? Undrar de vad man kan få för jobb, eller kanske vad som skiljer naturvetare från ingenjörer?

Stockholms universitet erbjuder 17 olika kandidatprogram vid Sveriges största naturvetenskapliga fakultet. Magnus Axelsson från Fysikum och Sue-Li Dahlroth från Kemiska sektionen berättar vilka dörrar som öppnas av studier i naturvetenskap, och studenter ger sitt perspektiv på studierna.

Tid: torsdag 18 mars 2021 16:00 – 16:45
Plats: Online
Målgrupp: Elever i gymnasiet samt studie- och yrkesvägledare
Medverkande: Magnus Axelsson och Sue-Li Dahlroth, Stockholms universitet

Varmt välkommen!

Naturvetenskapliga helgkurser för unga

Anmälan är öppen till våra populära helgkurser för unga.

Vi ger tre kurser på våren inom naturvetenskap, teknik och matematik.

Det är i år 50 år sedan den första månlandningen. Detta uppmärksammar vi genom att ha astronomitema under vårens kurser.

Läs mer om våra helgkurser och hur du gör anmälan.

Gymnasielever tar bort järn ur trä från skeppet Vasa

Gymnasielever tar bort järn ur trä från skeppet Vasa

Nu startar Vasamuseet i samarbete med Vetenskapens hus ett nytt pedagogiskt program – Analytisk kemi och skeppet Vasa – där gymnasieelever får laborera på trä från skeppet Vasa. Genom provtagningar och analyser tar eleverna reda på hur mycket järn som finns i träet från Vasa.

Att bevara Vasa så att skeppet ska må så bra som möjligt är ett utmanande arbete för Vasamuseets forskare och konservatorer. Ett problem är att järn från bultar och andra järnföremål har trängt in i träet, vilket gör att både skeppet och träföremål från skeppet långsamt bryts ned.

I det pedagogiska programmet Analytisk kemi och skeppet Vasa får gymnasielever delta i arbetet med att ta fram en metod för att göra konserveringen av trä från vrak bättre. Eleverna extraherar järn ur en träbit från ett av Vasas ankare, gör en kalibreringskurva och beräknar halten extraherat järn som en del i en långtidsstudie.

– Programmet är en unik kombination av historia och kemi. Eleverna får göra en verklig laboration som vi kommer att ha användning för på Vasamuseet, säger Lotta Wiker, som är ansvarig för programmet för Vasamuseets räkning.

Förutom att praktisera kunskaper i spektrofotometri och koncentrationsbestämningar med kalibreringskurvor får eleverna får en verklighetsanknytning i kemiundervisningen.

– Elevernas inser att kemikunskaper är viktiga i många sammanhang, inte minst i en verksamhet som på Vasamuseet, avslutar Lotta Wiker.

Det pedagogiska programmet Analytisk kemi och skeppet Vasa är ett samarbete mellan Vasamuseet och Vetenskapens Hus.

FORSKNING OM TRÄET PÅ VASA: Sedan dryga decenniet pågår forskningsarbete för förbättrat bevarande av Vasas trä. När Vasamuseet öppnade år 1990 ansågs konserveringen av skeppet och de tiotusentals föremålen vara avslutad. Under åren som följde uppstod tecken på oönskade förändringar i Vasas trä. Gulvita utfällningar började synas på timrens och träföremålens ytor. Utfällningarna bestod av svavel- och järnföreningar med hög surhet, och visade att nedbrytande reaktioner påverkade träet. Sedan dess pågår ett tvärvetenskapligt forskningsarbete på Vasas trä med det övergripande målet att förbättra förutsättningarna för skeppets långsiktiga bevarande.

För ytterligare information, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 08-519 558 47
E-post: catrin.rising@maritima.se

Lotta Wiker, pedagog
Telefon: 08-519 548 35
E-post: lotta.wiker@maritima.se

Vi utmanar unga att utforska världen

Alla vi möter ska få chans att upptäcka hur spännande och viktigt det är med naturvetenskap, teknik och matematik.

Analytisk kemi och skeppet Vasa

Analytisk kemi och skeppet Vasa

Bevarandet av skeppet Vasa är en pågående utmaning för Vasamuseets konservatorer. Ett problem är järnföreningar som bidrar till långsam nedbrytning av skeppet. I vårt nya skolprogram får gymnasielever, med hjälp av analytisk kemi, vara med i arbetet för att förhindra detta. 

Eleverna får delta i en långtidsstudie där vi extraherar järn ur en bit trä från ett av skeppet Vasas ankare. Vi inleder med en introduktion till Vasa och problemen som järn i skeppet orsakar samt kort teori om spektrofotometri och koncentrationsbestämningar med kalibreringskurvor.

Eleverna arbetar två och två. Först konstrueras en gemensam kalibreringskurva genom spädningar av en standard och analys med spektrofotometri. Därefter får eleverna prov med okänd koncentration av järn från vrakdelen. Eleverna får själva undersöka hur mycket provet behöver spädas för att hamna inom kalibreringskurvans intervall och får sedan beräkna hur mycket järn som har extraherats ur vrakdelen. Spädningarna utförs med mikropipetter.

Laborationen avslutas med att elevernas mätvärden läggs till i ett diagram där mängden järn som extraherats över tid visas. Detta är ett projekt som kan bli till hjälp för Vasas konservatorer.

Skolprogrammet är ett samarbete mellan Vasamuseet och Vetenskapens Hus.

Teknikåttans regionfinal avgjord!

Idag avgjordes Teknikåttans regionfinaler runtom i landet. Teknikåttan är en rikstäckande frågetävling i naturvetenskap, matematik och teknik för elever i årskurs åtta. 

Vann gjorde Milstensskolan 8A från Täby och nu går de vidare till riksfinalen i Eskilstuna den 23 maj. Ett stort grattis och lycka till i finalen önskar vi från Vetenskapens Hus!
vinnareT8
Totalt deltog 138 elever i dagens tävlingar och stämningen var hög i salen F2 på KTH under dagen. I olika steg har de tävlande fått lösa både praktiska och teoretiska problem – både inför tävlingen och under själva tävlingsdagen.
publik
En höjdpunkt är klassuppgiften som hela klassen arbetat med i klassrummet inför finalerna. I år gick uppdraget ut på att konstruera en bil som kunde forcera en hinderbana. Poäng delades ut för antal forcerade hinder, men även bästa designpris delades ut till Näsbydalsskolans klass 8N med motiveringen:

Ett sinnrikt gyllene fordon med egendesignad måttbandsmotor, kaross och hjul som utan vidare platsar i KTH:s Quarneval. Inspirerande och nytänkande. En värdig vinnare.

design

Det huvudsakliga syftet med tävlingen är att väcka intresset för de ämnena bland både flickor och pojkar, stimulera deras fantasi, kreativitet och uppfinningsförmåga samt stärka deras självförtroende. Förutom att eleverna vinner prispengar får de även en chans att besöka KTH och få reda på mer om studentlivet. Studenter från KTH visar eleverna runt och berättar exempelvis om hur det är att plugga arkitektur eller delta i Quarnevalen.

runtKTH

Skolor som tävlade i Stockholm under dagen var:

Alfaskolan 8A (Solna)
Björknässkolan 8B (Nacka)
Milstensskolan 8A (Täby)
Myrsjöskolan 8F2 (Nacka)
Näsbydalskolan 8N (Täby)
Spånga grundskola 8E (Stockholm)

Bakgrund och historik

Teknikåttan startade 1993 vid Linköpings tekniska högskola. Sedan dess har intresset för att delta ökat från år till år. I dag är Teknikåttan rikstäckande och indelad i elva regioner, där en högskola eller ett universitet i varje region ansvarar för tävlingarna och för kontakterna med landets åttondeklassare och deras lärare. Från och med år 2000 kan alltså landets alla åttondeklassare delta i uttagningstävlingen. Vetenskapens Hus arrangerar tävlingarna i Stockholm.

Utställningen Unga Forskare

Vill tipsa er om Utställningen Unga Forskare – en tävling för elever som gör ett gymnasiearbete inom naturvetenskap, teknik eller matematik. Genom att tävla i utställningen får elever möjligheten att träffa likasinnade, utveckla sina projekt och vinna fina priser!

UF_Final-2187

Anmälan görs på Unga Forskares hemsida fram till 8 februari. En hög andel går vidare till semifinal!

 

Vad innebär det att delta i Utställningen?

Steg 1 – Anmäl projektet online, det är gratis och man behöver inte vara klar med sitt arbete för att kunna anmäla sig. Anmälan är öppen fram till 8 februari på www.ungaforskare.se/utstallningen.

Steg 2 – Eleven kan gå vidare till semifinal och får då presentera sitt arbete under en utställning tillsammans med andra gymnasieelever och bli bedömd av en jury.

Steg 3 - Eleven kan gå vidare till finalveckan på Tekniska museet i Stockholm (26-30 mars) där projektet presenteras för allmänheten och tävlingsdeltagare har chans att vinna fina stipendier som tar elever ut i världen.

 Frågor besvaras av Sara Svanberg,
+46 73 03 44 666,
sara.svanberg@ungaforskare.org

Programmering i klassrummet

Med stöd av Vinnova har Vetenskapens Hus i samarbete med Stockholms stad just genomfört kursen ”Digitalt lärande och programmering i klassrummet”. Sammanlagt deltog 17 lärare i en serie av tio kurstillfällen under två terminer med start i våras.

 programmering-i-klassrummet_banner

Foto: Vetenskapens Hus

Den första delen av kursen stärkte kursdeltagarens egen kompetens medan termin två fokuserade på olika sätt att sprida nyvunnen programmeringskunskap genom kollegialt lärande.

– Vi strävar efter att programmering ska bli en naturlig del i klassrummet och att alla lärare ska bli bekväma med det – oavsett årskurs och ämnesområde, säger Cecilia Kozma, föreståndare på Vetenskapens Hus och kursansvarig.

Bland de pedagogiska programmeringsverktyg som kursen har behandlat fanns bland annat Blue Bot, Twine, Lego Mindstorms och Scratch. Ett viktigt moment i den första delen av utbildningen gick ut på att planera och genomföra ett projekt i klassrummet.

Yvonne Littbrand IMG_2528

Yvonne Littbrand, Sjöstadsskolan rapporterar om sitt projekt under den sista kursträffen.
Foto: Vetenskapens Hus  

– Nu vill jag gärna påbörja ett arbete i svenskagruppen och titta på läroplanerna för att bedöma hur vi kan använda Scratch. Hur kan vi skapa berättelser och utveckla språket? Eller rita sprajtar i bildämnet! utbrister Yvonne Littbrand från Sjöstadsskolan som just genomfört kursen.

Och flera kursdeltagare beskriver att kursen gett många nya perspektiv, fördjupad kunskap och drivkraft att jobba vidare på skolan.

– Jag har fått nya vinklingar på ämnet programmering. Jag trodde att det var så himla tekniskt, men jag har fått upp ögonen för det viktiga förarbetet, säger Henrik Dahlquist från Observarorielundens skola.

Förutom att kursen behandlade olika pedagogiska verktyg avhandlades även grundbegrepp inom programmering såväl som kopplingar till språk, genus och teknikämnet.

– Målet här är inte att skapa superprogrammerare utan målet är att skapa folk som kan se mönster och förstår teknik, berättar kursdeltagaren Henrik Dahlquist.

En viktig faktor för att komma igång med programmering i klassrummet är att våga testa och känna sig trygg i lärarrollen. Något som kursen har bidragit till.

– Jag har fått ett större självförtroende och känner att jag äger kunskap som jag kan vidarebefordra. Jag har vuxit jättemycket som pedagog och kollega just i mötet med våra elever. Jag ser deras svårigheter och vi kommer igenom dem och ut på andra sidan, säger Yvonne Littbrand.

Henrik Dahlquist webb

Henrik Dahlquist, Observatorielundens skola, inspirerar sina kollegor. Foto: Vetenskapens Hus  

Kursdeltagarna beskriver också hur utbildningen har gett ett tydligare mandat för vidare arbete på skolan. På Observatorielundens skola är arbetet igång.

– Vi har fått kunskap och nycklar för att öppna dörrar. Det har gett så mycket på olika plan att få komma till andra rum och föra helt nya samtal på en högre nivå än tidigare. Det är nu en naturlig följd att vi utarbetar en övergripande plan för programmering på hela skolan och rektorn hejar ju på oss, säger Henrik Dahlquist.

Under hösten har kursdeltagarna och Vetenskapens Hus anordnat prova-på-kvällar för fler lärare eftersom intresset har varit stort ute på skolorna. En ny kursomgång av ”Digitalt lärande och programmering i klassrummet” startade under höstterminen och ytterligare kurstillfällen planeras nu för 2017.

Vetenskapens Hus Julkalender 1 december

Freddy fångar ett moln i en bubbla!

Vill du se resten av julkalendern?
Följ oss på Facebook och Instagram
Vårt användarnamn är: @vetenskapenshus i båda kanalerna.

Praoeleverna berättar

FY_Inspiration_Lasergrottan_supraledning_01_150814

Veckan innan höstlovet fick vi besök av Julia, Esbjörn, Nor och Agnes.

Dessa fyra elever kommer från olika skolor, men har gemensamt att de är intresserade av våra ämnen. Därför gjorde de sin prao hos oss.

– Lektionerna i skolan hade verkligen blivit mycket roligare om en fick lära sig på de sätten som används här. Den här veckan har definitivt varit terminens roligaste och jag ska direkt tillbaka till skolan och tvinga alla lärare vi ska åka hit med klassen! säger Agnes

De är överens om att veckan har varit givande och intressant:

–Min vecka har varit så rolig som den kan bli och jag kommer verkligen sakna att vara i Vetenskapens Hus! tycker Julia när praoveckan är slut.

Esbjörn håller med:

– Det kändes som att man är en riktig forskare som ska lära sig mer, samt att man har mycket tid att reflektera vad man gjorde. Vetenskapens Hus rekommenderas starkt om praoplats för de som är intresserade av de naturvetenskapliga ämnena, teknik och matematik, säger han.

Under sin praovecka hann Julia, Esbjörn, Nor och Agnes prova på 10 olika skolprogram så som Kryptering, Lasergrottan, Upptäck vårt solsystem, Miljövänlig sopsortering, Materialkemi och Robotprogrammering.

– Ett av mina favoritpass var när vi besökte lasergrottan där jag lärde mig om polariserat ljus och hologram, berättar Julia.

Nor gillade programmering och kunde hjälpa till mycket i tekniklabbet.

– Det roligaste med den här veckan var att bygga LEGO och programmera LEGO-robotar, säger han.

Vi i Vetenskapens Hus uppskattade mycket att få hjälp med att packa informationsmaterial som senare delades ut till besökare på Skolforum, förbereda legopokaler inför FLL och felsökning av datorer i tekniklabbet. Vetenskapens Hus erbjuder prao för ca 20 elever från partnerskolor per termin. Mer om detta finns att läsa på vår hemsida.