Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
lärare

Cybersäkerhet, etisk hackning och attacksimuleringar

hackning-webbinariumVarför är det så svårt att skydda sig mot hackare och hur kan forskning hjälpa oss att bli bättre på det?

En av anledningarna till att vi kan läsa i nyheterna om lyckade IT-attacker mot t.ex. sjukhus, elnät, och bilar är att IT-system är stora och komplexa. Det är supersvårt för oss människor att ha koll på allt som finns i ett IT-system, även de vi tror är små och enkla, som en uppkopplad el-scooter. Detta gör att vi ofta råkar införa små buggar som ondsinta hackare sedan kan utnyttja.

Under detta webbinarium berättar Robert Lagerström, docent i systemarkitektur och IT-säkerhet vid KTH, om sin forskning. Hans forskargrupp arbetar just nu med att ta fram en metod, ett verktyg, som ska underlätta för företag att få bättre koll på sina IT-system. Verktyget kan automatiskt analysera en IT-miljö och visa var de mest sårbara delarna finns, och även föreslå vilka skydd som borde installeras för att minska risken för att en attack ska lyckas.

Tid: onsdag 28 april 2021 16:00 – 16:45
Plats: Online
Målgrupp: Elever i gymnasiet, lärare och övriga intresserade
Medverkande: Robert Lagerström, KTH

Webbinarium: Kan hybridisering öka den biologiska mångfalden?

biodiversity - webbinarium

Vi lever i en värld där takten på miljöförändringarna utgör ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden. Hybridisering mellan arter introducerar nya genetiska variationer och kan vara en viktig källa till evolutionar anpassning. Rike Stelkens forskar vid Stockholms universitet och undersöker om hybridisering kan öka den biologiska mångfalden och rädda arter från utrotning.

Föredraget ges på engelska.

——

Mer detaljerad information om innehållet på engelska:

Recombining your way out of trouble: Can hybridization boost biodiversity?

We live in a world where the pace of environmental change poses a serious threat to biodiversity. Hybridization between species introduces new genetic variation and can be an important source for evolutionary adaptation, especially when habitats become stressful and unlivable. 

The research in my lab at Stockholm University revolves around the question: Can hybridization boost biodiversity, and rescue species from extinction in the face of rapid environmental change? I am fascinated with hybridization because is a real paradox. On the one hand, it is full of evolutionary potential but on the other, it is risky and can cause populations serious problems (most hybrids are unfit and cannot reproduce). 

In my lab, we test under which genetic and environmental conditions hybridization can still be beneficial for populations. To answer our questions, we are using Baker’s yeast – the microbe used for baking and brewing – because it is fast and flexible, and it allows us to observe evolution in the lab over hundreds of generations in a few weeks, an approach called experimental evolution. Yeast also has a very small and very well-known genome, which we can easily manipulate through genetic cloning and techniques like CRISPR-Cas9. 

Our research has relevance for biodiversity conservation but also for agriculture (to improve crop and livestock), biotechnology (to improve the taste of food), and infectious disease (e.g. to predict if hybrid pathogens become more virulent).

Bild: Rike Stelkens & Alessandro Devigili, Stockholms universitet

Tid: torsdag 29 april 2021 16:00 – 16:45
Plats: Online via Zoom
Målgrupp: Lärare, elever i gymnasiet och övriga intresserade
Medverkande: Rike Stelkens, Stockholms universitet

Webbinarium – pandemins matematik och gymnasiearbete

SARS-CoV-2_banner

Hur kan matematiska modeller användas för att förklara smittspridning? Och kan gymnasieelever vara med och forska på riktigt?

Anna Karlhede, doktorand vid Stockholms universitet och SciLife Lab berättar tillsammans med Elin Ottergren, pedagogisk utvecklare från Vetenskapens Hus om ett spännande projekt i Corona-årets fotspår. Dessutom blir det frågestund och samtal med prof. Tom Britton som nyligen blev utsedd till ”Årets statistiksfrämjare 2020

Inom ramen för Vetenskapens Hus stöd för gymnasiearbeten har elever under läsåret 20-21 fått hjälp med att lära sig hur datainsamling och analys av data kan hjälpa oss att förstå en pandemis utveckling. Eleverna har arbetat med såväl programmering som matematik och genom detta fått en fördjupad förståelse för det senaste årets utveckling. Vi tar upp några exempel och berättar även om hur det är att skriva gymnasiearbete, plugga vidare på högskolan och forska inom matematik.

Se gärna filmen ”Pandemins matematik – med exempel från coronautbrottet våren 2020″ om du är nyfiken på ämnet. Engelsk version: ”Mathematics of the Corona outbreak

Tid: måndag 26 april 2021 16:00 – 16:45
Plats: Online
Målgrupp: Elever i gymnasiet, lärare och övriga intresserade
Medverkande: Anna Karlhede, Stockholms universitet och SciLifeLab & Tom Britton, Stockholms universitet

Ledig tjänst: pedagogisk utvecklare i biologi

Licens: CC-BYVill du jobba med ungdomar och lärare med inriktning mot biologi? Sök jobb hos oss!

Just nu söker vi en pedagogisk utvecklare till vår biologigrupp. I tjänsten ingår att utveckla laborationer, leda elevgrupper och medverka i lärarfortbildningar.

Placeringen av tjänsten är till största del förlagd till vår lokal i Bergianska trädgården, Naturens Hus.
Sista ansökningsdag är den 31 mars.

Läs mer om tjänsten (KTHs webb)

Sista ansökningsdag är den 31 mars.

Kontakt

Cecilia Kozma, föreståndare, 08-790 98 15
Sandra Strandberg, HR, 08-790 70 53

Lärarfortbildning om nyttoväxter – online

Kakaofrukt

Upplev Bergianska trädgårdens växthus genom att följa med på en onlinevandring runt om i världens olika delar.

På denna fortbildning fördjupar vi oss i hur vi kan använda oss av växter från hela världen. Upptäck också hur du tillsammans med dina elever kan göra ett onlinebesök med temat nyttoväxter. Vi tar bland annat upp olika typer av växtanvändning och tittar på växter som bambu, bomull och vanilj.

Målgrupp: lärare åk F-6
Tid: 18 mars kl. 15-16
Anmälan via formulär, senast tisdag 16/3

Läs mer om vårt utbud av fortbildningar online.

Webbinarium: Storskalig antikroppstestning för Covid-19

Webbinarium: Storskalig antikroppstestning för Covid-19

Några forskargrupper på KTH har tillsammans utvecklat en känslig och specifik metod för analys av antikroppar mot SARS-Cov2-viruset. Den 18 november berättar forskaren Anna Månberg om detta spännande arbete.

Metoden, som bygger på parallell detektion av antikroppar mot flera virusproteiner, har hittills använts för att analysera över 70 000 blodprover, bland annat från sjukvårdspersonal i stockholmsregionen.

Under våren och sommaren låg fokus på att rapportera förekomsten av antikroppar för att få en överblick över smittans utbredning. Nu har vi inlett nästa spännande fas med att undersöka antikroppsnivåer över tid i förhållande till symptombild och neutraliseringskapacitet och hoppas därmed kunna bidra till ökad förståelse för antikropparnas roll i sjukdomsförloppet.

SciLifeLab är ett nationellt forskningscenter för molekylära biovetenskaper. Anna Månberg är är forskare vid avdelningen för affinitets-proteomik, vid KTH och den andra föreläsaren i webbinarieserien ”I forskningens framkant på SciLifeLab”.

Läs mer om våra lärarfortbildningar och webbinarier under hösten.

Längd: 25 min
Tid: onsdag 18 november 2020 16:00 – 16:30
Plats: Online, via Zoom
Kontakt och mer information: anders.blomqvist@vetenskapenshus.se

Kostnadsfritt för alla!
Anmälan via webbformulär

Webbinarium: Kartläggning av människans 20 000 proteiner

Webbinarium: Kartläggning av människans 20 000 proteiner

2003 inleddes ett av Sveriges största forskningsprojekt genom tiderna: kartläggningen av människans 20,000 proteiner. I detta webbinarium berättar forskaren Stefan Ståhl om det spännande arbetet. 

Det Wallenberg-finansierade ”The Human Protein Atlas”-projektet är nu i en fas där ett antal ”delatlaser” publicerats i de allra finaste vetenskapliga tidskrifterna.  Därtill har ett antal populärvetenskapliga kortfilmer producerats för att sprida information till allmänheten. I detta webbinarium berättar forskaren Stefan Ståhl om 

SciLifeLab är ett nationellt forskningscenter för molekylära biovetenskaper. Stefan Ståhl är professor och prefekt vid avdelningen för bioteknik vid KTH och är först ut i webbinarieserien ”I forskningens framkant på SciLifeLab”.

Logo SciLifeLab

Längd: 25 min
Målgrupp: lärare gymnasiet
Tid: onsdag 4 november 2020 16:00 – 16:30
Plats: Online, via Zoom

Kostnadsfritt för alla!

Liv runt Venus? Kan stjärnor försvinna?

Liv runt Venus? Kan stjärnor försvinna?

I går kom nyheten som att ett internationellt forskarlag hittat möjliga spår av liv i Venus atmosfär. Det som har upptäckts är fosfin – en molekyl som skapas av bakterier på jorden. Venus på många sätt en spännande planet och utanför Vetenskapens Hus kan du se en modell av planeten – garanterat omgärdad av liv i form av besökare i Venusparken och Vetenskapens Hus. 

Modellen ingår i Sweden Solar System – världens till utsträckning största modell av vårt planetsystem, där Globen i Stockholm representerar solen. Venusmodellen i gnistrande acrylat är utförd av Peter Varhelyi och på fem plattor runt modellen finns schematiska beskrivningar av: Venus på himlen som morgonstjärna, Venus i banan, Venus’ faser, växthuseffekten på Venus och kärleksgudinnor i olika kulturer. 

Just nu erbjuder vi en fortbildning om astronomi

Det finn mycket spännande att upptäcka i rymden – just nu kan du anmäla dig till fortbildningen ”Kan stjärnor försvinna”. I den berättar vi om hur natthimlen förändras med tiden och hur användandet av stora astronomiska dataarkiv är en viktig del av forskningen. Fortbildningen ger också en introduktion till ett projekt i medborgarforskning som är väl lämpat för skolor och undervisning på olika nivåer.

Är du nyfiken på rymden och stjärnor? Anmäl dig till fortbildningen!

​Lärarfortbildning: Kan stjärnor försvinna?

​Lärarfortbildning: Kan stjärnor försvinna?

Lär dig mer om astronomi och det naturvetenskapliga arbetssättet och hjälp samtidigt forskare att göra nya upptäckter! 

I denna fortbildning berättar vi om hur natthimlen förändras med tiden och hur användandet av stora astronomiska dataarkiv är en viktig del av forskningen. Fortbildningen ger också en introduktion till ett projekt i medborgarforskning som är väl lämpat för skolor och undervisning på olika nivåer.

I projektet ”Vanishing & Appearing Sources during a Century of Observations” (VASCO) söker forskare efter objekt (ljuskällor) som dyker upp eller försvinner i både gamla och nya astronomiska dataarkiv. Ursprungligen syftade projektet till att utforma ett nytt sätt att leta efter andra civilisationer i Vintergatan, men har sedan dess vuxit till att omfatta en lång rad astronomiska frågeställningar. Forskarna i projektet avser att använda avancerade metoder inom maskininlärning och artificiell intelligens, men projektet kräver också bidrag från mänskliga hjärnor för att fungera. Därför har man även utvecklat ett webbsajt där alla ska kunna hjälpa till att leta efter stjärnor som försvinner eller dyker upp.

Målgrupp: lärare åk 7-9 och gymnasiet
Tid: onsdag 14 oktober 2020 kl 15:00 – 18:00
Gruppstorlek: 15 deltagare
Plats: Vetenskapens Hus

Kostnadsfritt för alla!

Geologins dag

Geologins dag

Hur kan forskarna klura ut hur världen såg ut för länge sedan? Vad finns i berget? Och vad finns det för klimatspår i Stockholm?

Tillsammans med Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet erbjuder vi tre bokningsbara aktiviteter den 16:e september – i samband med Geologins dag.

Att göra en upptäckt!

Vad är pollen? Varför blir vi allergiska mot pollen? Och hur kan pollen hjälpa forskarna att titta bakåt i tiden? Vi kombinerar föreläsning med övningar. Vi fokuserar på pollen och hur de kan användas i forskning för att göra upptäckter. Eleverna kommer också att få studera pollenkorn i mikroskop.

Målgrupp: åk 4-6

Boka ”Att göra en upptäckt”.

Klimatvandring: 4 grader kallare

Klimatforskarna varnar för att vi eventuellt har ett 4 grader varmare klimat år 2100, men hur förstår vi vad de här fyra graderna faktiskt betyder? För att sätta den globala uppvärmningen i perspektiv så undersöker vi de klimatspår som den senaste istiden lämnat efter sig i Stockholm. Då det var det istället fyra grader kallare. Genom att följa rullstensås, flyttblock och isräfflor hela vägen från Solna till Stockholm city så inser vi att några grader spelar stor roll.

Målgrupp:åk 4-9 och gymnasiet

Boka ”Klimatvandring: 4 grader kallare”.

Kristallerna berättar

När och hur bildades berget under våra fötter? Vad är berg och sten uppbyggt av och hur ser det ut om man zoomar in? Tillsammans med forskare från Stockholms universitet undersöker vi vad kristallerna i berget kan berätta för oss och vi undersöker kristallerna i mikroskop.

Boka ”Kristallerna berättar”.

Målgrupp: åk 4-9

Kontakt

Charlotte Flodin, charlotte.flodin@vetenskapenshus.se

Foto

1: Sven Karlsson. Bildtext: Här visas ett kraftigt förstorat tallpollen.
2: Helena Bergman. Här spanar vi in bergets kristaller i mikroskåp.
3: Charlotte Flodin. Klimatvandringen.