Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
skola

Webbinarium: Kan hybridisering öka den biologiska mångfalden?

biodiversity - webbinarium

Vi lever i en värld där takten på miljöförändringarna utgör ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden. Hybridisering mellan arter introducerar nya genetiska variationer och kan vara en viktig källa till evolutionar anpassning. Rike Stelkens forskar vid Stockholms universitet och undersöker om hybridisering kan öka den biologiska mångfalden och rädda arter från utrotning.

Föredraget ges på engelska.

——

Mer detaljerad information om innehållet på engelska:

Recombining your way out of trouble: Can hybridization boost biodiversity?

We live in a world where the pace of environmental change poses a serious threat to biodiversity. Hybridization between species introduces new genetic variation and can be an important source for evolutionary adaptation, especially when habitats become stressful and unlivable. 

The research in my lab at Stockholm University revolves around the question: Can hybridization boost biodiversity, and rescue species from extinction in the face of rapid environmental change? I am fascinated with hybridization because is a real paradox. On the one hand, it is full of evolutionary potential but on the other, it is risky and can cause populations serious problems (most hybrids are unfit and cannot reproduce). 

In my lab, we test under which genetic and environmental conditions hybridization can still be beneficial for populations. To answer our questions, we are using Baker’s yeast – the microbe used for baking and brewing – because it is fast and flexible, and it allows us to observe evolution in the lab over hundreds of generations in a few weeks, an approach called experimental evolution. Yeast also has a very small and very well-known genome, which we can easily manipulate through genetic cloning and techniques like CRISPR-Cas9. 

Our research has relevance for biodiversity conservation but also for agriculture (to improve crop and livestock), biotechnology (to improve the taste of food), and infectious disease (e.g. to predict if hybrid pathogens become more virulent).

Bild: Rike Stelkens & Alessandro Devigili, Stockholms universitet

Tid: torsdag 29 april 2021 16:00 – 16:45
Plats: Online via Zoom
Målgrupp: Lärare, elever i gymnasiet och övriga intresserade
Medverkande: Rike Stelkens, Stockholms universitet

AI och människa i samarbete

AI - Robonaut, NASAVad är vi människor allra bäst på – och vad kan en artificiell agent göra bättre?

Ofta hör man om AI-metoder som löser avancerade uppgifter på egen hand, tex självkörande bilar. Men en minst lika intressant utveckling är AI-metoder som hjälper en människa att göra saker på ett bättre sätt – förarstöd i bilar, beslutsstödssystem som hjälper en läkare att ställa diagnoser, eller exoskelett som är en robot man har på kroppen som ger gåstöd eller gör en extra stark.

Hedvig Kjellström berättar om vilken teknik och kunskaper som behövs för att utveckla AI-metoder som förstår sig på och hjälper människor.

Tid: måndag 12 april 2021 16:00 – 16:45
Plats: Online
Målgrupp: Elever i gymnasiet, lärare och övriga intresserade
Medverkande: Hedvig Kjellström, KTH

Webbinarium: Datorbaserad kemi

Bild-webinarium-25mars

Hur gör man för att studera det man inte kan se med blotta ögat? För kemister och fysiker så handlar det i många fall om att utföra experiment i labbet. Men experiment kan också utföras med datorer.

Hur släpps kemiska ämnen och molekyler in i den levande cellen? Hur pratar celler med varandra? Och hur kan man utnyttja dessa dörrar för att styra celler? Erik Lindahl på SciLifeLab berättar om hur cellens dörrar fungerar och vilken bakgrund som krävs för den här typen av forskning.

Tid: torsdag 25 mars 2021 16:00 – 16:45
Målgrupp: Elever i gymnasiet, lärare och övriga intresserade
Medverkande: Erik Lindahl, Stockholms universitet

Lärarfortbildning om nyttoväxter – online

Kakaofrukt

Upplev Bergianska trädgårdens växthus genom att följa med på en onlinevandring runt om i världens olika delar.

På denna fortbildning fördjupar vi oss i hur vi kan använda oss av växter från hela världen. Upptäck också hur du tillsammans med dina elever kan göra ett onlinebesök med temat nyttoväxter. Vi tar bland annat upp olika typer av växtanvändning och tittar på växter som bambu, bomull och vanilj.

Målgrupp: lärare åk F-6
Tid: 18 mars kl. 15-16
Anmälan via formulär, senast tisdag 16/3

Läs mer om vårt utbud av fortbildningar online.

Internetsäkerhet – skolprogram online

Internetsäkerhet – skolprogram online

Hur hittar man rätt på internet? Hur skyddar man sig mot attacker? Och hur går det egentligen till när hackare knäcker lösenord?

Vi går igenom hur internet är uppbyggt. Vi tittar också på vad IP-nummer är och varför de är viktiga. Vi diskuterar lösenord och säkerhet på internet. Frågeställningar som tas upp inkluderar hur data hittar rätt, brottslighet på internet och integritetsfrågor i samband med IT-användning.

Tid: 60 min
Målgrupp: åk 7-9 och gymnasiet via Zoom
För skolor med avtal.

Upptäck våra skolprogram online

Binära tal och koder – skolprogram online

Binära tal och koder – skolprogram online

Informationen som skickas med hjälp av en dator, telefon eller surfplatta kodas om till binära tal men hur går det till? Vilken matematik behövs för att det ska fungera?

Kodning handlar om att förpacka ett budskap så att det kan överföras och sedan packas upp igen. Budskapet som skickas kan till exempel bestå av text, film eller bilder. I det här skolprogrammet undersöker vi matematiken bakom informationsöverföring och lär oss samtidigt om olika talbaser.

Tid: 60 min
Målgrupp: åk 4-9 via Zoom
För skolor med avtal.

Upptäck våra skolprogram online

Webbinarium: Kartläggning av människans 20 000 proteiner

Webbinarium: Kartläggning av människans 20 000 proteiner

2003 inleddes ett av Sveriges största forskningsprojekt genom tiderna: kartläggningen av människans 20,000 proteiner. I detta webbinarium berättar forskaren Stefan Ståhl om det spännande arbetet. 

Det Wallenberg-finansierade ”The Human Protein Atlas”-projektet är nu i en fas där ett antal ”delatlaser” publicerats i de allra finaste vetenskapliga tidskrifterna.  Därtill har ett antal populärvetenskapliga kortfilmer producerats för att sprida information till allmänheten. I detta webbinarium berättar forskaren Stefan Ståhl om 

SciLifeLab är ett nationellt forskningscenter för molekylära biovetenskaper. Stefan Ståhl är professor och prefekt vid avdelningen för bioteknik vid KTH och är först ut i webbinarieserien ”I forskningens framkant på SciLifeLab”.

Logo SciLifeLab

Längd: 25 min
Målgrupp: lärare gymnasiet
Tid: onsdag 4 november 2020 16:00 – 16:30
Plats: Online, via Zoom

Kostnadsfritt för alla!

Liv runt Venus? Kan stjärnor försvinna?

Liv runt Venus? Kan stjärnor försvinna?

I går kom nyheten som att ett internationellt forskarlag hittat möjliga spår av liv i Venus atmosfär. Det som har upptäckts är fosfin – en molekyl som skapas av bakterier på jorden. Venus på många sätt en spännande planet och utanför Vetenskapens Hus kan du se en modell av planeten – garanterat omgärdad av liv i form av besökare i Venusparken och Vetenskapens Hus. 

Modellen ingår i Sweden Solar System – världens till utsträckning största modell av vårt planetsystem, där Globen i Stockholm representerar solen. Venusmodellen i gnistrande acrylat är utförd av Peter Varhelyi och på fem plattor runt modellen finns schematiska beskrivningar av: Venus på himlen som morgonstjärna, Venus i banan, Venus’ faser, växthuseffekten på Venus och kärleksgudinnor i olika kulturer. 

Just nu erbjuder vi en fortbildning om astronomi

Det finn mycket spännande att upptäcka i rymden – just nu kan du anmäla dig till fortbildningen ”Kan stjärnor försvinna”. I den berättar vi om hur natthimlen förändras med tiden och hur användandet av stora astronomiska dataarkiv är en viktig del av forskningen. Fortbildningen ger också en introduktion till ett projekt i medborgarforskning som är väl lämpat för skolor och undervisning på olika nivåer.

Är du nyfiken på rymden och stjärnor? Anmäl dig till fortbildningen!

​Lärarfortbildning: Kan stjärnor försvinna?

​Lärarfortbildning: Kan stjärnor försvinna?

Lär dig mer om astronomi och det naturvetenskapliga arbetssättet och hjälp samtidigt forskare att göra nya upptäckter! 

I denna fortbildning berättar vi om hur natthimlen förändras med tiden och hur användandet av stora astronomiska dataarkiv är en viktig del av forskningen. Fortbildningen ger också en introduktion till ett projekt i medborgarforskning som är väl lämpat för skolor och undervisning på olika nivåer.

I projektet ”Vanishing & Appearing Sources during a Century of Observations” (VASCO) söker forskare efter objekt (ljuskällor) som dyker upp eller försvinner i både gamla och nya astronomiska dataarkiv. Ursprungligen syftade projektet till att utforma ett nytt sätt att leta efter andra civilisationer i Vintergatan, men har sedan dess vuxit till att omfatta en lång rad astronomiska frågeställningar. Forskarna i projektet avser att använda avancerade metoder inom maskininlärning och artificiell intelligens, men projektet kräver också bidrag från mänskliga hjärnor för att fungera. Därför har man även utvecklat ett webbsajt där alla ska kunna hjälpa till att leta efter stjärnor som försvinner eller dyker upp.

Målgrupp: lärare åk 7-9 och gymnasiet
Tid: onsdag 14 oktober 2020 kl 15:00 – 18:00
Gruppstorlek: 15 deltagare
Plats: Vetenskapens Hus

Kostnadsfritt för alla!

Geologins dag

Geologins dag

Hur kan forskarna klura ut hur världen såg ut för länge sedan? Vad finns i berget? Och vad finns det för klimatspår i Stockholm?

Tillsammans med Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet erbjuder vi tre bokningsbara aktiviteter den 16:e september – i samband med Geologins dag.

Att göra en upptäckt!

Vad är pollen? Varför blir vi allergiska mot pollen? Och hur kan pollen hjälpa forskarna att titta bakåt i tiden? Vi kombinerar föreläsning med övningar. Vi fokuserar på pollen och hur de kan användas i forskning för att göra upptäckter. Eleverna kommer också att få studera pollenkorn i mikroskop.

Målgrupp: åk 4-6

Boka ”Att göra en upptäckt”.

Klimatvandring: 4 grader kallare

Klimatforskarna varnar för att vi eventuellt har ett 4 grader varmare klimat år 2100, men hur förstår vi vad de här fyra graderna faktiskt betyder? För att sätta den globala uppvärmningen i perspektiv så undersöker vi de klimatspår som den senaste istiden lämnat efter sig i Stockholm. Då det var det istället fyra grader kallare. Genom att följa rullstensås, flyttblock och isräfflor hela vägen från Solna till Stockholm city så inser vi att några grader spelar stor roll.

Målgrupp:åk 4-9 och gymnasiet

Boka ”Klimatvandring: 4 grader kallare”.

Kristallerna berättar

När och hur bildades berget under våra fötter? Vad är berg och sten uppbyggt av och hur ser det ut om man zoomar in? Tillsammans med forskare från Stockholms universitet undersöker vi vad kristallerna i berget kan berätta för oss och vi undersöker kristallerna i mikroskop.

Boka ”Kristallerna berättar”.

Målgrupp: åk 4-9

Kontakt

Charlotte Flodin, charlotte.flodin@vetenskapenshus.se

Foto

1: Sven Karlsson. Bildtext: Här visas ett kraftigt förstorat tallpollen.
2: Helena Bergman. Här spanar vi in bergets kristaller i mikroskåp.
3: Charlotte Flodin. Klimatvandringen.