Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
stockholms universitet

Webbinarium: Beteendemässiga skillnader mellan vargar och hundar

behavioural differences - webbinarium
Hundar domesticerades från vargar för minst 15 000 år sedan och de är nu bland de mest populära arterna av sällskapsdjur i västvärlden. Men hur olika är våra tamhundar från sina vilda förfäder?

Christina Hansen Wheat spenderade tre år på att föda upp varg- och hundvalpar under identiska förhållanden. I detta föredraget kommer hon berätta mer om vad hon lärde under de tre åren och vilka betendemässiga likheter och skillnader hon kunde se mellan vargar och hundar.

Föredraget ges på engelska:

Behavioural differences in wolves and dogs

Dogs were domesticated from wolves at least 15,000 years ago and they are now one of the most popular pet species in the Western world. But how different are our domestic, kibble-eating couch potatoes from their wild, group-living and highly social ancestors? 

To get more insight on exactly this question, I spent three years hand-raising wolf and dog puppies under identical conditions to be able to compare their behavioural development. Join me for a half hour journey where I will share with you what I learned during those three years and together we will explore what the behavioural differences, and similarities, between wolves and dogs really are. You might get a few surprises – I know I did.

Bild: Christina Hansen Wheat

Tid: torsdag 6 maj 2021 16:00 – 16:45
Plats: Online via Zoom
Målgrupp: Lärare, elever i gymnasiet och övriga intresserade
Medverkande: Christina Hansen Wheat, Stockholms universitet

Webbinarium: Kan hybridisering öka den biologiska mångfalden?

biodiversity - webbinarium

Vi lever i en värld där takten på miljöförändringarna utgör ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden. Hybridisering mellan arter introducerar nya genetiska variationer och kan vara en viktig källa till evolutionar anpassning. Rike Stelkens forskar vid Stockholms universitet och undersöker om hybridisering kan öka den biologiska mångfalden och rädda arter från utrotning.

Föredraget ges på engelska.

——

Mer detaljerad information om innehållet på engelska:

Recombining your way out of trouble: Can hybridization boost biodiversity?

We live in a world where the pace of environmental change poses a serious threat to biodiversity. Hybridization between species introduces new genetic variation and can be an important source for evolutionary adaptation, especially when habitats become stressful and unlivable. 

The research in my lab at Stockholm University revolves around the question: Can hybridization boost biodiversity, and rescue species from extinction in the face of rapid environmental change? I am fascinated with hybridization because is a real paradox. On the one hand, it is full of evolutionary potential but on the other, it is risky and can cause populations serious problems (most hybrids are unfit and cannot reproduce). 

In my lab, we test under which genetic and environmental conditions hybridization can still be beneficial for populations. To answer our questions, we are using Baker’s yeast – the microbe used for baking and brewing – because it is fast and flexible, and it allows us to observe evolution in the lab over hundreds of generations in a few weeks, an approach called experimental evolution. Yeast also has a very small and very well-known genome, which we can easily manipulate through genetic cloning and techniques like CRISPR-Cas9. 

Our research has relevance for biodiversity conservation but also for agriculture (to improve crop and livestock), biotechnology (to improve the taste of food), and infectious disease (e.g. to predict if hybrid pathogens become more virulent).

Bild: Rike Stelkens & Alessandro Devigili, Stockholms universitet

Tid: torsdag 29 april 2021 16:00 – 16:45
Plats: Online via Zoom
Målgrupp: Lärare, elever i gymnasiet och övriga intresserade
Medverkande: Rike Stelkens, Stockholms universitet

Svarta hål, gravitationsvågor och kandidatstudier i astronomi

Hur bedrivs studier och forskning i modern astronomi? Kom och lyssna till ett kort, spännande föredrag av en världsledande forskare som undersöker extrema objekt, nämligen svarta hål.

Magnus Axelsson är verksam vid Institutionen för astronomi, Stockholms universitet och i samband med hans föredrag får dina elever information om Kandidatprogrammet i astronomi. Ni får reda på bl.a. förkunskapskrav, vilka kurser man läser och fortsatta karriärvägar. Ni får också möjlighet att själva ställa frågor.

Bilden visar den första bilden av det svarta hål som finns i den elliptiska galaxen M87.
Credit: EHT Collaboration ESO

Tid: onsdag 31 mars 2021 16:00 – 16:45
Målgrupp: Elever i gymnasiet och övriga intresserade
Medverkande: Magnus Axelsson, Stockholms universitet

Supernovor, gravitationsvågor och kandidatstudier i astronomi

Supernova, bild: ESOHur bedrivs studier och forskning i modern astronomi? Kom och lyssna till ett kort, spännande webbinarium med en världsledande forskare som undersöker supernovor och gravitationsvågor.

Professor Jesper Sollerman är verksam vid Institutionen för astronomi, Stockholms universitet – hör honom berätta om sin forskning. I samband med detta får dina elever även information om Kandidatprogrammet i astronomi vid Stockholms universitet. Ni får reda på bl.a. förkunskapskrav, vilka kurser man läser och fortsatta karriärvägar. Ni får också möjlighet att själva ställa frågor.

Tid: måndag 29 mars 2021 16:00 – 16:45
Plats: Online, via Zoom-länk som skickas ut efter anmälan
Målgrupp: Elever i gymnasiet och övriga intresserade
Medverkande: Jesper Sollerman, Stockholms universitet

Webbinarium: Datorbaserad kemi

Bild-webinarium-25mars

Hur gör man för att studera det man inte kan se med blotta ögat? För kemister och fysiker så handlar det i många fall om att utföra experiment i labbet. Men experiment kan också utföras med datorer.

Hur släpps kemiska ämnen och molekyler in i den levande cellen? Hur pratar celler med varandra? Och hur kan man utnyttja dessa dörrar för att styra celler? Erik Lindahl på SciLifeLab berättar om hur cellens dörrar fungerar och vilken bakgrund som krävs för den här typen av forskning.

Tid: torsdag 25 mars 2021 16:00 – 16:45
Målgrupp: Elever i gymnasiet, lärare och övriga intresserade
Medverkande: Erik Lindahl, Stockholms universitet

Upplev ForskarFredag online

FF2020-Freddy Grip, Tina Sundelin_small-2-EW_banner

Nu börjar planeringen inför årets ForskarFredag den 24:e september. Temat för i år är ”Hur ska vi leva och bo i framtiden?” och vi hoppas kunna erbjuda aktiviteter både på plats och online. Följ med och låt dina elever träffa några av Stockholms bästa forskare. Anmälan öppnar i augusti.

Missade du ForskarFredag 2020? Nu kan du se föreläsningarna som hölls i Vetenskapens Hus på: vetenskapenshus.se/forskarfredag

Ta del av allt från sömn- och hållbarhetsforskning till paneldebatt med Sveriges främsta Covid-19-forskare.Ta en titt och tipsa dina kollegor och elever!

Syftet med ForskarFredag är att se att forskare är helt vanliga människor med ovanligt spännande jobb och varje år får tusentals lärare och elever möta forskare. Lokal arrangör är Vetenskapens Hus i samarbete med KTH, Karolinska Institutet, Stockholms universitet och Stockholms stad. Nationell samordnare är Vetenskap och Allmänhet. Med stöd av Europakommissionen Marie Skłodowska-Curie Actions.

Att plugga naturvetenskap på Stockholms universitet

En lampa i en hand och en kvinna som skriver differentialekvationer på en whiteboardtavla

Har du elever som är nyfikna på naturvetenskap och matematik? Undrar de vad man kan få för jobb, eller kanske vad som skiljer naturvetare från ingenjörer?

Stockholms universitet erbjuder 17 olika kandidatprogram vid Sveriges största naturvetenskapliga fakultet. Magnus Axelsson från Fysikum och Sue-Li Dahlroth från Kemiska sektionen berättar vilka dörrar som öppnas av studier i naturvetenskap, och studenter ger sitt perspektiv på studierna.

Tid: torsdag 18 mars 2021 16:00 – 16:45
Plats: Online
Målgrupp: Elever i gymnasiet samt studie- och yrkesvägledare
Medverkande: Magnus Axelsson och Sue-Li Dahlroth, Stockholms universitet

Varmt välkommen!

Öppet hus på Stockholms universitet – online

Öppet hus på Stockholms universitet – online

Stockholms universitets har 300 program och 1 700 kurser. Vill du veta mer? Välkommen till Öppet hus den 10 mars kl. 14–18.

I år bjuder Stockholms universitet in till Digitalt Öppet hus. Då kan du ställa frågor om kursinnehåll och om hur det är att plugga.

Under dagen går det att välja bland ett femtiotal webbinarier, där du får veta mer om ämnena och vad studierna kan leda till.

Webbinarium: Sjukhusfysik som räddar liv

Webbinarium: Sjukhusfysik som räddar liv

Fysik och vård ligger betydligt närmre varandra än vad man kan tro. Sjukhusfysik är en viktig del av dagens sjukvård, från diagnos till behandling.

Stockholms universitet är ett av få lärosäten i Sverige som utbildar sjukhusfysiker. Men vad är egentligen en sjukhusfysiker och vad gör hen? Ge dina elever inblick i detta mångsidiga yrke och hur vardagen ser ut för en student.

Målgrupp: Elever i gymnasiet och lärare
Tid: 11 mars kl. 16:00-16:45
Mer information och anmälan

Webbinarier vid forskningsfronten

Webbinarier vid forskningsfronten

Ta del av aktuell forskning om svarta hål, epidemiologi eller datorbaserad kemi. Lär dig något nytt och ställ dina frågor direkt till forskare.

Under våren har vi bjudit in forskare från vitt skilda område. De kommer att berätta om spännande, ny forskning, hur det är att forska och vilka karriärvägar som finns inom området. Är du nyfiken på fortsatta studier eller gymnasiearbete så är detta ett bra forum för dina funderingar. Webbinarierna är 45 min långa och målgruppen är lärare och gymnasieelever.

Välkommen till vårens webbinarier.
I samarbete med KTH och Stockholms universitet