Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
undervisning

Lärarfortbildning: Binära tal och koder

Vilken talbas är smartast att räkna med i en dator och varför?

MA_Bin__rl__da_banner_webb

Måndagen den 28 november tar vi avstamp i skolprogrammet ”Binära tal och koder” för mellanstadiet. Vi lär oss grunderna för hur informationsöverföring i en dator matematiskt fungerar. Det binära talsystemet används bland annat av datorer och är sedan 2011 centralt innehåll i Lgr11, kursplan för grundskolan. Fortbildningen vänder sig till lärare i åk 4-6.

Förutom att du får prova på det nyutvecklade skolprogrammet ”Binära tal och koder” så bidrar vi med inspiration och redskap för att du ska kunna jobba vidare i klassrummet. Vi tittar exempelvis på binära spel, algoritmer och undersöker hur man kan räkna binärt med hjälp av fingrarna. Fika ingår!

Tid: måndag 28 november, kl. 15:30-17:30
Målgrupp: lärare i årskurs 4-6
Plats: Vetenskapens Hus, sal Kovalevsky
Kostnad: kostnadsfri för partners. Övriga betalar 800 kr
Kontakt: elin.ottergren@vetenskapenshus.se
Anmälan: via webbformulär

iStage 3 – Football in Science Teaching

Cover_iStage_3_-_Football_in_Science_Teaching

Odla den perfekta gräsplanen, förklara hur bollar kan skruva sig i luften eller använd mobilens GPS för att kartlägga hur laget rör sig under fotbollsmatchen. 

Fredagen den 28 oktober är du välkommen på denna spännande workshop!

Dessa och många andra labbar finns med i utbildningsmaterialet iStage3 som är lärarhandledningar producerade av lärare för lärare. Materialet lanseras nu på svenska och i denna workshop visar vi delar av materialet. Fokus lägger vi på att förmedla nyskapande med enkla labbar som är relativt lätta att utföra och som inte kräver dyr utrustning. Syftet är att genom intressanta laborationer nå ut och väcka intresse för vetenskap bland elever.

Projektet är en del av Science on Stage
Flera av författarna kommer att finnas på plats för att genomföra labbarna med er. De kommer från Europas alla hörn, så några workshops kommer att hållas på engelska.

Den engelska versionen går att ladda ned

Kontakt och anmälan: anders.blomqvist@vetenskapenshus.se
Tid: 28 okt kl. 13-17
Plats: Vetenskapens Hus

OBS! Workshopen är gratis men antalet platser är begränsade, föranmälan krävs.

Examensarbeten vid Vetenskapens Hus

Vetenskapens Hus tar gärna emot studenter som vill vara med och utveckla våra skolprogram och aktiviteter inom ramen för sitt examensarbete.

IMG_0279

I förmiddags presenterade Freddy Grip och Sebastian Voghera sitt projekt som handlar om hur värmekameror kan användas i vår undervisning. Detta examensarbete ingår i utbildningen ”Civilingenjör- och lärarprogrammet” vid KTH. I samarbete med oss och Flir har de utvecklat aktiviteter som undersöker exempelvis friktion och värmeflöden med hjälp av värmekameror.

Vi önskar Freddy och Sebastian ett stort grattis till väl utfört arbete och önskar dem välkomna åter i olika sammanhang under hösten då vi vidareutvecklar och sjösätter de nya aktiviteterna.

Nedan kan du läsa lite mer om arbetet.


På metallen såg man bara ett värmemoln

En studie om värmekameror i laborativ miljö på Vetenskapens Hus i Stockholm

värme

Den tekniska utvecklingen av värmekameror gör stora framsteg vilket sänkt priset och tillgängliggjort verktygen även utanför industri- och forskningssfären. Värmekamerorna har en stor pedagogiska potential i sin förmåga att visualisera energiflöden som annars svåra att synliggöra och 215 år efter Herschels upptäckt av det osynliga infraröda spektret kan elever nu fascineras över färgglada värmebilder.
Denna studie syftar till att undersöka hur värmekameror kan användas i ett skolbesök på Vetenskapens Hus och om besökets laborativa moment ökar elevernas förståelse för begreppet värme samt hur ett skolbesök på Vetenskapens Hus kan integreras i den ordinarie undervisningen. Den tekniska utvecklingen av värmekameror gör stora framsteg vilket sänkt priset och tillgängliggjort verktygen även utanför industri- och forskningssfären. Värmekamerorna har en stor pedagogisk potential i sin förmåga att visualisera energiflöden som annars svåra att synliggöra och 215 år efter Herschels upptäckt av det osynliga  infraröda spektret kan elever nu fascineras över färgglada värmebilder.

Besöket har sin utgångspunkt i värmebegreppet i läroplanen för fysik i grund- och gymnasieskolan och utvecklades med hjälp av en designbaserad metod (DBR) och två testklasser. Besöket utvärderades med en praktisk epistemologisk analys av inspelade elevinteraktioner, observationer och inlämnat elevmaterial. Utvärderingsgrunder har varit kontinuitet mellan Johansson och Wickmans (2011) organiserande syften i kombination med Domins (1999) olika laborationstyper samt hur eleverna använder värmekamerorna för att få tillgång till nya representationer av bekanta begrepp. Rapporten ämnar också ge vägledning till vilka funktioner som är viktiga för värmekameror när de ska användas i pedagogisk verksamhet.

Rapporten innehåller alla instruktioner som behövs för att genomföra alla de laborativa moment skolbesöket består av samt förslag på efterarbeten för mer konceptuell utveckling. Inkluderat är en sammanfattande genomgång av de fysikaliska och tekniska förutsättningarna för värmekamerorna för att möjliggöra en korrekt och realistisk tolkning av deras mätresultat.

Studiens analys av elevsamtal och det inlämnade materialet visar på en tydlig kontinuitet mellan de organiserande syftena hos aktiviteterna men att vidare efterarbete i skolorna kan vara svåra att få till på grund av tidsbrist och hård konkurrens från nationella prov och annat ämnesstoff. Studien föreslår därför ämnes- och programöverskridande aktiviteter för att ge eleverna en breddad bild av hur IR-teknik kan användas i olika sammanhang samtidigt som de måste använda de fysikaliska modellerna för att uttolka värmebildernas betydelse

Examensarbete vid ECE-skolan och Vetenskapens Hus
Handledare: Stefan Åminneborg
Biträdande handledare: Margareta Enghag
Extern samarbetspartner: FLIR
Examinator: Mikael Cronhjort
Opponent: Fredrik Alvarsson

Referenslärarträff på Naturens hus

nh_blogg

Förra tisdagen var det dags för vårens träff för Vetenskapens hus referenslärarråd. Den här gången inleddes träffen med en inspirerande rundvandring i Edvard Andersons växthus vid Bergianska trädgården. Växthuset är ett vackert medelhavsväxthus med stor botanisk mångfald. Vetenskapens hus erbjuder flera skolprogram där ett besök i växthuset ingår.

Vid referenslärargruppens rundvandring diskuterades hur växthuset och dess miljö kan användas i skolundervisningen. Flera olika förslag kom upp från deltagande lärare, både med koppling de naturvetenskapliga ämnena samt med koppling till mer ämnesövergripande arbetsområden där även ämnen som bild, geografi och teknik ingår. Ann Franzén och Johan Lundberg berättade sedan om hur de använder växthuset i sina skolprogram.

Efter besöket i växthuset gick vi vidare till Naturens hus. Där informerade Cecilia om aktuella aktiviteter och nyheter vid Vetenskapens hus. Daniel Bengtsson berättade sedan om Science on Stage och gav exempel på hur mobiltelefonen kan användas i kemiundervisningen. Träffen avslutades sedan med macka och gemensam diskussion. Vid diskussionen pratade vi om möjligheter för Vetenskapens hus att anordna nätverksträffar för lärare i Stockholmsområdet, till exempel Teachmeets eller Edcamps, för att möjliggöra för lärare att dela med sig av olika undervisningserfarenheter.

Läraren i fokus på årets ma/nv-biennette

Den 31 januari hölls konferensen Ma/Nv-Biennette 2015. Cirka 800 lärare med särskilt intresse för matematik och naturvetenskap deltog. Det var tredje gången konferensen genomfördes och första gången som den var förlagd till Aula Magna och Södra huset vid Stockholms universitet. Temat för årets konferens var ”Läraren i fokus”. Nu finns filmer och sammandrag på Stockholms universitets hemsida.

Vi var där och berättade bland annat om hur man arbeta systematiskt inom naturvetenskapliga ämnen.

biennette Pia Nybo Myrsjöskolan, Anette Langemar Österskärsskolan och André Wrede Aronsson Österskärsskolan på seminariet ”Att arbeta naturvetenskapligt och systematiskt”. Foto: Jesús Piqueras

Projekt Nod Ross Tensta

vh_symbolUnder våren 2015 startar Vetenskapens Hus upp pilotprojektet Nod Ross Tensta i Ross Tensta gymnasium för skolor i området. Projektet innebär att lärare och elever i Stockholms stads kommunala skolor och andra partnerskolor kostnadsfritt kommer att erbjudas spännande aktiviteter inom naturvetenskap och teknik, på onsdagar i lokaler i Ross Tensta gymnasium.

Onsdagen den 1 april klockan 15.30 hålls ett första informationsmöte om projektet på Ross Tensta gymnasium för skolledare och Ma/NO/teknik-lärare på skolor i närområdet.

Mer information om projektet hittar du här: Nod Ross Tensta

”Alla med B ger gas och värme”

gasutveckling

Det var en av flera olika hypoteser som elever i årskurs 8 ställde när de genomförde skolprogrammet ”Reaktioner och observationer” vid ett besök på Vetenskapens hus. Laborationen, som tränar systematisk arbetssätt, inleds med att eleverna får sex okända pulver (märkta A-F) och sex okända vätskor. Eleverna får sedan i uppgift att blanda pulver och vätskor och noggrant observera vad som sker. ”Det blir varmt och skummigt”, ”Det bildas gas” ”Det blir klumpigt och kallt” är exempel på några av elevernas observationer.

reaktioner2

Som andra del i laborationen får eleverna i uppgift att utifrån sina observationer formulera en hypotes, ett påstående, som de sedan ska testa genom att göra nya blandningar av pulver och vätskor. Eleverna fick uppleva både temperaturförändringar, färgförändringar och häftig gasutveckling under sina försök. ”Kul och spännande!” ”Jag har aldrig gjort experiment på det här sättet förut.” ”Kul att vara i en verklig labbmiljö” var några av elevernas kommentarer efter besöket.

 

 

NT-utvecklarträff på Vetenskapens hus

I fredags besökte NT-utvecklarna i Stockholms stad Vetenskapens hus. Besöket inleddes med att Cecilia berättade om Vetenskapens hus verksamhet. Därefter fick gruppen prova ett skolprogram i fysik ”Energiomvandlingar”. En uppgift under skolprogrammet var att med hjälp av olika elektriska komponenter och annat laborativt material skapa en så lång energiomvandlingskedja som möjligt. Det blev långa kedjor och kreativa lösningar. På bilderna nedanför ser ni några exempel.

energiomvandlingskedja2k energiomvandlingskedjak

 

 

 

 

 

Skolprogrammet avslutades med att alla grupper fick varsin ångbil och vi hade en kort diskussion om ångkraftens användning idag och i ett historiskt perspektiv. Till sist testades ångbilarna i en ångbilstävling:-).

Efter gemensam fika diskuterade vi skolprogrammet och dess innehåll. Frågor som togs upp var bland annat hur en progression kan se ut från årskurs 1 till årskurs 9 samt hur skolprogrammets innehåll kan knytas ihop med den ordinarie undervisningen i skolan.

Till sist pratade vi om möjligheter till framtida samarbete mellan NT-utvecklarna, deras skolor och Vetenskapens hus.

ångbilk

Ångbilstävlingk

Ny medarbetare på Vetenskapens hus

Blogg10Hej,

Jag heter Malin Lavett Lagerström och arbetar sedan augusti i år som utvecklingslärare på Vetenskapens hus. Jag är utbildad lärare i de naturvetenskapliga ämnena – biologi, fysik, kemi och teknik. Jag har arbetat som lärare i 14 år, varav den mesta tiden på högstadiet på Södermalmsskolan i Stockholm. Vid sidan av mitt arbete på Vetenskapens hus går jag en forskarskola i ämnesdidaktik på Stockholms universitet med inriktning mot de naturvetenskapliga ämnenas didaktik. I min forskning studerar jag kontextbaserat lärande i den naturvetenskapliga undervisningen på högstadiet och vad som händer när undervisningen sättas in i en kontext, ett sammanhang som eleverna känner igen sig i. I min tjänst ingår också arbete på utbildningsförvaltningens FoU-enhet där jag för närvarande arbetar mycket med NT-utvecklarna i Stockholms stad. Med andra ord har jag ett tredelat uppdrag vilket känns både intressant, spännande och roligt!

På Vetenskapens hus kommer jag att arbeta med utvecklingen av aktiviteter riktade mot skolverksamheten på grundskolan, framför allt på högstadiet samt verksamhetens kvalitetsarbete.

 

En vanlig vecka hos oss…

Hur ser en helt vanlig vecka ut hos oss? Det är något utöver det vanliga som döljer sig innanför väggarna på Vetenskapens Hus vid AlbaNova och Naturens Hus i Bergianska trädgården – häng med så berättar vi om veckan som gick…

huset_web

Bara i Naturens Hus hos tog vi emot 26 skolgrupper samt höll en fortbildning med 27 lärare. Dessa besökare upplevde bland annat skolprogrammen Trädvandringar, Fett i vår vardag, En ek en bok, Istidsspår, I Linnés fotspår och Hur långt kan ett frö flyga?

I lärarfortbildningen Evolution som vi ordnar i samarbete med Stockholms universitet och Skansen fick lärarna lära sig mer om evolutionens grunder och diskutera hur evolutionsundervisningen fungerar i skolan.

Under veckan som gick hade vi, precis som vanligt, aktiviteter i våra laboratorier i Vetenskapens Hus på AlbaNova. Där kunde elever bland annat genomföra skolprogrammen Energiomvandlingar, Färgläggning, Trassel, Mikrobernas värld, Bakterieidentifikation, Doftens kemi, Genetik med bananflugor, Miljövänlig sopsortering och Produktdesign med 3D-skrivare.

Bara under förra veckan besökte exempelvis följande skolor oss: Blommenbergsskolan, Kunskapsskolan i Kista, Täby friskola, Enskedefältets skola, Matteus skola, Vasastans Montessoriskola, Hässelbygårdsskolan, Nacka gymnasium, Kista grundskola, Tullinge gymnasium, Fredikshovs slotts skola, Spånga gymnasium, Östra Real, Sverigefinska skolan, Vällingbyskolan, Hammarbyskolan södra, Engelska skolan, Kulturskolan raketen, Tyresö vetenskapliga akademi, Engelska skolan, Rösjöskolan, Thoren innovation school och Huddingegymnasiet.

Utöver att vi träffade elever och lärare från ovan nämnda skolor så hade vi även långväga gäster från Finland – ett 40-tal rektorer hälsade på oss i fredags eftermiddags. Även skolchefer från Ekerö kommun kom och upplevde vår verksamhet under en förmiddag i huset.

Och så här berättar praoeleverna Lydia och Johanna:

Den här veckan på Vetenskapens Hus har varit väldigt lärorik och rolig. Vi har fått testa på massa roliga saker. Vi har fått delta och hjälpa till vid flera olika skolbesök, allt från gymnasieklasser till andraklassare. Vi har fått lära oss om kemin bakom vårt doftsinne och testa på att göra egna parfymer och besöka lasergrottan där vi fick titta på optiska illusioner och lära oss mer om hur ljus fungerar. En dag var vi på Naturens Hus i Bergianska Trädgården.

Det roligaste under veckan var att få experimentera med flytande kväve. Då fick vi en magnet att sväva med hjälp av en supraledare doppad i flytande kväve. Det var riktigt häftigt! Vi fick då också smaka på mariekex doppade i flytande kväve. Något annat coolt vi fick testa på var att skriva ut med 3D-skrivare. Då fick vi designa och skriva ut våra egna telefonskal. Förutom att delta under experiment har vi även fått utföra lite administrativt arbete som att vika mappar och sortera papper inför en fysikvecka.

Alla här har varit jättetrevliga och vi har lärt oss massa nytt. Vi har fått testa på grejer som vi aldrig skulle fått uppleva i skolan. Vi rekommenderar andra att praoa här i Vetenskapens Hus,  för det är ett fantastiskt sätt att få uppleva naturvetenskap på och att få träffa folk som arbetar inom området. Här får man se och uppleva mycket coola grejer och lära sig en massa nytt! Vi rekommenderar verkligen skolklasser att komma hit som ett roligt tillskott i undervisningen.