Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
undervisning

Webbinarium: Beteendemässiga skillnader mellan vargar och hundar

behavioural differences - webbinarium
Hundar domesticerades från vargar för minst 15 000 år sedan och de är nu bland de mest populära arterna av sällskapsdjur i västvärlden. Men hur olika är våra tamhundar från sina vilda förfäder?

Christina Hansen Wheat spenderade tre år på att föda upp varg- och hundvalpar under identiska förhållanden. I detta föredraget kommer hon berätta mer om vad hon lärde under de tre åren och vilka betendemässiga likheter och skillnader hon kunde se mellan vargar och hundar.

Föredraget ges på engelska:

Behavioural differences in wolves and dogs

Dogs were domesticated from wolves at least 15,000 years ago and they are now one of the most popular pet species in the Western world. But how different are our domestic, kibble-eating couch potatoes from their wild, group-living and highly social ancestors? 

To get more insight on exactly this question, I spent three years hand-raising wolf and dog puppies under identical conditions to be able to compare their behavioural development. Join me for a half hour journey where I will share with you what I learned during those three years and together we will explore what the behavioural differences, and similarities, between wolves and dogs really are. You might get a few surprises – I know I did.

Bild: Christina Hansen Wheat

Tid: torsdag 6 maj 2021 16:00 – 16:45
Plats: Online via Zoom
Målgrupp: Lärare, elever i gymnasiet och övriga intresserade
Medverkande: Christina Hansen Wheat, Stockholms universitet

Webbinarium – pandemins matematik och gymnasiearbete

SARS-CoV-2_banner

Hur kan matematiska modeller användas för att förklara smittspridning? Och kan gymnasieelever vara med och forska på riktigt?

Anna Karlhede, doktorand vid Stockholms universitet och SciLife Lab berättar tillsammans med Elin Ottergren, pedagogisk utvecklare från Vetenskapens Hus om ett spännande projekt i Corona-årets fotspår. Dessutom blir det frågestund och samtal med prof. Tom Britton som nyligen blev utsedd till ”Årets statistiksfrämjare 2020

Inom ramen för Vetenskapens Hus stöd för gymnasiearbeten har elever under läsåret 20-21 fått hjälp med att lära sig hur datainsamling och analys av data kan hjälpa oss att förstå en pandemis utveckling. Eleverna har arbetat med såväl programmering som matematik och genom detta fått en fördjupad förståelse för det senaste årets utveckling. Vi tar upp några exempel och berättar även om hur det är att skriva gymnasiearbete, plugga vidare på högskolan och forska inom matematik.

Se gärna filmen ”Pandemins matematik – med exempel från coronautbrottet våren 2020″ om du är nyfiken på ämnet. Engelsk version: ”Mathematics of the Corona outbreak

Tid: måndag 26 april 2021 16:00 – 16:45
Plats: Online
Målgrupp: Elever i gymnasiet, lärare och övriga intresserade
Medverkande: Anna Karlhede, Stockholms universitet och SciLifeLab & Tom Britton, Stockholms universitet

Binära tal och koder – skolprogram online

Binära tal och koder – skolprogram online

Informationen som skickas med hjälp av en dator, telefon eller surfplatta kodas om till binära tal men hur går det till? Vilken matematik behövs för att det ska fungera?

Kodning handlar om att förpacka ett budskap så att det kan överföras och sedan packas upp igen. Budskapet som skickas kan till exempel bestå av text, film eller bilder. I det här skolprogrammet undersöker vi matematiken bakom informationsöverföring och lär oss samtidigt om olika talbaser.

Tid: 60 min
Målgrupp: åk 4-9 via Zoom
För skolor med avtal.

Upptäck våra skolprogram online

Programmera med Scratch – online

Programmera med Scratch – online

Kom igång med programmering med Scratch i klassrummet!

Genom denna fortbildning online, som du och dina kollegor kan beställa av oss, tittar vi närmare på hur spel kan programmeras i Scratch. Det ger en första ingång till blockprogrammering – en metod som hjälper nybörjare att komma igång.

Efter fortbildningen är du mer bekväm med att köra Scratch med dina elever.

Har din skola avtal med oss så är fortbildningen kostnadsfri.

Tid: 2 tim
Målgrupp: åk 4-9, via Zoom eller Teams
Bokning: bokning@vetenskapenshus.se
Frågor: teknik@vetenskapenshus.se.

Läs mer om denna och våra andra fortbildningar online.

Webbinarium: Storskalig antikroppstestning för Covid-19

Webbinarium: Storskalig antikroppstestning för Covid-19

Några forskargrupper på KTH har tillsammans utvecklat en känslig och specifik metod för analys av antikroppar mot SARS-Cov2-viruset. Den 18 november berättar forskaren Anna Månberg om detta spännande arbete.

Metoden, som bygger på parallell detektion av antikroppar mot flera virusproteiner, har hittills använts för att analysera över 70 000 blodprover, bland annat från sjukvårdspersonal i stockholmsregionen.

Under våren och sommaren låg fokus på att rapportera förekomsten av antikroppar för att få en överblick över smittans utbredning. Nu har vi inlett nästa spännande fas med att undersöka antikroppsnivåer över tid i förhållande till symptombild och neutraliseringskapacitet och hoppas därmed kunna bidra till ökad förståelse för antikropparnas roll i sjukdomsförloppet.

SciLifeLab är ett nationellt forskningscenter för molekylära biovetenskaper. Anna Månberg är är forskare vid avdelningen för affinitets-proteomik, vid KTH och den andra föreläsaren i webbinarieserien ”I forskningens framkant på SciLifeLab”.

Läs mer om våra lärarfortbildningar och webbinarier under hösten.

Längd: 25 min
Tid: onsdag 18 november 2020 16:00 – 16:30
Plats: Online, via Zoom
Kontakt och mer information: anders.blomqvist@vetenskapenshus.se

Kostnadsfritt för alla!
Anmälan via webbformulär

Lärarfortbildning: Binära tal och koder

Vilken talbas är smartast att räkna med i en dator och varför?

MA_Bin__rl__da_banner_webb

Måndagen den 28 november tar vi avstamp i skolprogrammet ”Binära tal och koder” för mellanstadiet. Vi lär oss grunderna för hur informationsöverföring i en dator matematiskt fungerar. Det binära talsystemet används bland annat av datorer och är sedan 2011 centralt innehåll i Lgr11, kursplan för grundskolan. Fortbildningen vänder sig till lärare i åk 4-6.

Förutom att du får prova på det nyutvecklade skolprogrammet ”Binära tal och koder” så bidrar vi med inspiration och redskap för att du ska kunna jobba vidare i klassrummet. Vi tittar exempelvis på binära spel, algoritmer och undersöker hur man kan räkna binärt med hjälp av fingrarna. Fika ingår!

Tid: måndag 28 november, kl. 15:30-17:30
Målgrupp: lärare i årskurs 4-6
Plats: Vetenskapens Hus, sal Kovalevsky
Kostnad: kostnadsfri för partners. Övriga betalar 800 kr
Kontakt: elin.ottergren@vetenskapenshus.se
Anmälan: via webbformulär

iStage 3 – Football in Science Teaching

Cover_iStage_3_-_Football_in_Science_Teaching

Odla den perfekta gräsplanen, förklara hur bollar kan skruva sig i luften eller använd mobilens GPS för att kartlägga hur laget rör sig under fotbollsmatchen. 

Fredagen den 28 oktober är du välkommen på denna spännande workshop!

Dessa och många andra labbar finns med i utbildningsmaterialet iStage3 som är lärarhandledningar producerade av lärare för lärare. Materialet lanseras nu på svenska och i denna workshop visar vi delar av materialet. Fokus lägger vi på att förmedla nyskapande med enkla labbar som är relativt lätta att utföra och som inte kräver dyr utrustning. Syftet är att genom intressanta laborationer nå ut och väcka intresse för vetenskap bland elever.

Projektet är en del av Science on Stage
Flera av författarna kommer att finnas på plats för att genomföra labbarna med er. De kommer från Europas alla hörn, så några workshops kommer att hållas på engelska.

Den engelska versionen går att ladda ned

Kontakt och anmälan: anders.blomqvist@vetenskapenshus.se
Tid: 28 okt kl. 13-17
Plats: Vetenskapens Hus

OBS! Workshopen är gratis men antalet platser är begränsade, föranmälan krävs.

Examensarbeten vid Vetenskapens Hus

Vetenskapens Hus tar gärna emot studenter som vill vara med och utveckla våra skolprogram och aktiviteter inom ramen för sitt examensarbete.

IMG_0279

I förmiddags presenterade Freddy Grip och Sebastian Voghera sitt projekt som handlar om hur värmekameror kan användas i vår undervisning. Detta examensarbete ingår i utbildningen ”Civilingenjör- och lärarprogrammet” vid KTH. I samarbete med oss och Flir har de utvecklat aktiviteter som undersöker exempelvis friktion och värmeflöden med hjälp av värmekameror.

Vi önskar Freddy och Sebastian ett stort grattis till väl utfört arbete och önskar dem välkomna åter i olika sammanhang under hösten då vi vidareutvecklar och sjösätter de nya aktiviteterna.

Nedan kan du läsa lite mer om arbetet.


På metallen såg man bara ett värmemoln

En studie om värmekameror i laborativ miljö på Vetenskapens Hus i Stockholm

värme

Den tekniska utvecklingen av värmekameror gör stora framsteg vilket sänkt priset och tillgängliggjort verktygen även utanför industri- och forskningssfären. Värmekamerorna har en stor pedagogiska potential i sin förmåga att visualisera energiflöden som annars svåra att synliggöra och 215 år efter Herschels upptäckt av det osynliga infraröda spektret kan elever nu fascineras över färgglada värmebilder.
Denna studie syftar till att undersöka hur värmekameror kan användas i ett skolbesök på Vetenskapens Hus och om besökets laborativa moment ökar elevernas förståelse för begreppet värme samt hur ett skolbesök på Vetenskapens Hus kan integreras i den ordinarie undervisningen. Den tekniska utvecklingen av värmekameror gör stora framsteg vilket sänkt priset och tillgängliggjort verktygen även utanför industri- och forskningssfären. Värmekamerorna har en stor pedagogisk potential i sin förmåga att visualisera energiflöden som annars svåra att synliggöra och 215 år efter Herschels upptäckt av det osynliga  infraröda spektret kan elever nu fascineras över färgglada värmebilder.

Besöket har sin utgångspunkt i värmebegreppet i läroplanen för fysik i grund- och gymnasieskolan och utvecklades med hjälp av en designbaserad metod (DBR) och två testklasser. Besöket utvärderades med en praktisk epistemologisk analys av inspelade elevinteraktioner, observationer och inlämnat elevmaterial. Utvärderingsgrunder har varit kontinuitet mellan Johansson och Wickmans (2011) organiserande syften i kombination med Domins (1999) olika laborationstyper samt hur eleverna använder värmekamerorna för att få tillgång till nya representationer av bekanta begrepp. Rapporten ämnar också ge vägledning till vilka funktioner som är viktiga för värmekameror när de ska användas i pedagogisk verksamhet.

Rapporten innehåller alla instruktioner som behövs för att genomföra alla de laborativa moment skolbesöket består av samt förslag på efterarbeten för mer konceptuell utveckling. Inkluderat är en sammanfattande genomgång av de fysikaliska och tekniska förutsättningarna för värmekamerorna för att möjliggöra en korrekt och realistisk tolkning av deras mätresultat.

Studiens analys av elevsamtal och det inlämnade materialet visar på en tydlig kontinuitet mellan de organiserande syftena hos aktiviteterna men att vidare efterarbete i skolorna kan vara svåra att få till på grund av tidsbrist och hård konkurrens från nationella prov och annat ämnesstoff. Studien föreslår därför ämnes- och programöverskridande aktiviteter för att ge eleverna en breddad bild av hur IR-teknik kan användas i olika sammanhang samtidigt som de måste använda de fysikaliska modellerna för att uttolka värmebildernas betydelse

Examensarbete vid ECE-skolan och Vetenskapens Hus
Handledare: Stefan Åminneborg
Biträdande handledare: Margareta Enghag
Extern samarbetspartner: FLIR
Examinator: Mikael Cronhjort
Opponent: Fredrik Alvarsson

Referenslärarträff på Naturens hus

nh_blogg

Förra tisdagen var det dags för vårens träff för Vetenskapens hus referenslärarråd. Den här gången inleddes träffen med en inspirerande rundvandring i Edvard Andersons växthus vid Bergianska trädgården. Växthuset är ett vackert medelhavsväxthus med stor botanisk mångfald. Vetenskapens hus erbjuder flera skolprogram där ett besök i växthuset ingår.

Vid referenslärargruppens rundvandring diskuterades hur växthuset och dess miljö kan användas i skolundervisningen. Flera olika förslag kom upp från deltagande lärare, både med koppling de naturvetenskapliga ämnena samt med koppling till mer ämnesövergripande arbetsområden där även ämnen som bild, geografi och teknik ingår. Ann Franzén och Johan Lundberg berättade sedan om hur de använder växthuset i sina skolprogram.

Efter besöket i växthuset gick vi vidare till Naturens hus. Där informerade Cecilia om aktuella aktiviteter och nyheter vid Vetenskapens hus. Daniel Bengtsson berättade sedan om Science on Stage och gav exempel på hur mobiltelefonen kan användas i kemiundervisningen. Träffen avslutades sedan med macka och gemensam diskussion. Vid diskussionen pratade vi om möjligheter för Vetenskapens hus att anordna nätverksträffar för lärare i Stockholmsområdet, till exempel Teachmeets eller Edcamps, för att möjliggöra för lärare att dela med sig av olika undervisningserfarenheter.

Läraren i fokus på årets ma/nv-biennette

Den 31 januari hölls konferensen Ma/Nv-Biennette 2015. Cirka 800 lärare med särskilt intresse för matematik och naturvetenskap deltog. Det var tredje gången konferensen genomfördes och första gången som den var förlagd till Aula Magna och Södra huset vid Stockholms universitet. Temat för årets konferens var ”Läraren i fokus”. Nu finns filmer och sammandrag på Stockholms universitets hemsida.

Vi var där och berättade bland annat om hur man arbeta systematiskt inom naturvetenskapliga ämnen.

biennette Pia Nybo Myrsjöskolan, Anette Langemar Österskärsskolan och André Wrede Aronsson Österskärsskolan på seminariet ”Att arbeta naturvetenskapligt och systematiskt”. Foto: Jesús Piqueras