”…och man har blivit ett lag som arbetar tillsammans”

till bloggen

Ni vet den där känslan när man står på tröskeln till en sal fylld med människor man aldrig har träffat förr, den där känslan som fanns den första sommardagen på kollo, i det nya fotbollslaget eller när man nysnuten med en blå skolväska började i skolan: Vilka är de där människorna? Hur tänker de? Vad tänker de om mig? Är de snälla? Elaka?

Sedan går det någon dag och det känns som om man alltid har känt de här trevliga människorna, de här kompisarna. Man sitter bredvid dem och tuggar i sig skollunchen och nickar åt någon elev som passerar, man frågar var man kan hitta den senaste enkäten och när den skulle vara ifylld, man hjälper någon att få loss ett papper som har fastnat i kopieringsapparaten, man frågar någon om numret till Volvo IT, någon man inte minns namnet på mejlar och undrar om det går bra låna en lektionstimme för ett studiebesök.

Man blir ett kollegium och snart visar sig också den där konstiga fysikläraren vara den mest hjälpsamma och flexibla kollega man kan tänka sig och de där trådarna binds samman av människor som var helt okända för bara några månader sedan. Man ingår i ett arbetslag och minst ett ämneslag och snart är man så nära att man kan tillåta sig att undra vad man gör för fel när ”den där klassen” inte fungerar som man har tänkt sig! Och man märker att den fungerar hos bildläraren och man kan inte förstå varför. Bildläraren berättar och ”visst, häng med” och man ser sina elever i ett annat sammanhang, under andra omständigheter och sedan är det spanskläraren som undrar om hon får hänga med på ens lektion och innan man hunnit tveka sitter man under en rast som råkar sammanfalla och diskuterar hur man skulle kunna samarbeta med en uppgift och man har blivit ett lag som arbetar tillsammans.

I min podd fick jag träffa en rektor och en lärare från andra skolor och vi fick tillfälle att prata om kollegialt lärande och om hur det kan se ut. Nu minns jag knappt hur samtalet löpte, mer än att jag tyckte att det var två kloka och trevliga kvinnor jag fick träffa. Kanske blev det så pass bra att också du får ut något att lyssna. Det hoppas jag i alla fall och lycka till med dina egna kolleger och ditt eget lärande i det eviga lärande som du befinner dig i om du är lärare.

Arne Rubensson, lärare på Midsommarkransens gymnasium.

Lyssna på podden ”Kollegialt lärande” som släpps 27 april på whenyouarelarare.se.

Läraren och klockan – prioriteringar underlättar

Eva Bergman Chinapah bloggEn lärares arbetsdag är mångfacetterad och innehåller ofta många olika arbetsuppgifter förutom själva undervisningen. Detta kan innebära att tiden i vissa fall kan upplevas som en bristvara. Vad kan vi då göra på skolorna för att underlätta lärarens arbete tillsammans med rektorer och annan personal på skolan?

Läraryrket kännetecknas idag av en viss frihet att forma undervisning och planering inom vissa bestämda ramar. Vi lärare ska möta eleven där den befinner sig. Detta ställer krav på läraren men även på skolverksamheten i stort. Vi är många som tillsammans ska skapa de bästa förutsättningarna för elevernas lärande. I klassrummet bedrivs undervisning där läraren vill motivera och skapa insikt hos förhoppningsvis vetgiriga elever. I nästa stund är det dags för möte med kollegorna i arbetslaget för att följa upp elever och planera skolprojekt som temaveckor eller studiebesök. Plötsligt ringer jobbtelefonen och en orolig förälder undrar hur det går för hennes dotter i skolan. Sedan ska vi inte nämna alla oförutsedda händelser och möten som sker under en arbetsdag.

På en lärares arbetsbord hamnar även vissa administrativa arbetsuppgifter. En sådan enkel sak som kopiering kan ta tid i anspråk från en lärare som hellre skulle lägga denna tid på att planera undervisningen eller ha ett uppföljningssamtal med en elev som behöver extra stöd. Den skriftliga dokumentationen av elevresultat är viktigt men kräver även den tid och administrativa åtgärder. Likaså alla mail som måste besvaras. Hur skapar vi förutsättningar för lärarna att hinna med sitt jobb idag?

Som rektor på en skola är det viktigt att vara en del av lärarnas arbetsvardag och skapa förutsättningar för lärare att göra ett bra arbete inom ramen för sin yrkesroll. Det förutsätter en konstruktiv och kontinuerlig dialog mellan lärare och skolledning i positiv anda där goda exempel lyfts fram. En tydlig ansvarsfördelning mellan lärare, övrig skolpersonal och skolledning kan underlätta. Likaså tillgången till digitala verktyg och fortbildning inom detta för att skapa förutsättningar för lärare att effektivisera sitt arbete och minska tidsåtgången eller helt ta bort vissa administrativa uppgifter. Rektorernas arbete blir framförallt att skapa organisatoriska förutsättningar och välförankrade rutiner för en bra arbetsmiljö för läraren där andra yrkesgrupper på skolan kan ge stöd. Detta kan även innebära att skapa flexibilitet kring mötesstruktur och annat för att arbetslagen ska kunna hitta individuella lösningar som passar verksamheten de verkar i.

Att sätta gränser kan låta enkelt men är något som kan underlätta för lärares arbetsbörda. Om rektorerna prioriterar sätts tydliga fokus på vissa frågor. Detta underlättar och kan minska arbetsbördan och känslan av att inte hinna med. Arbetssituationen blir då mindre spretig. Lärare tar ofta hjälp av varandra och det kollegiala samarbetet är också ett otroligt viktigt inslag i en lärares yrkesvardag.

Vi lärare har ett dynamiskt, engagerande och utmanande jobb som i sin tur kräver flexibilitet, engagemang och tydlighet bland mycket annat.

Eva Bergman Chinapah, lärare och inriktningsledare Östra Real

Lyssna på podden ”Läraren och klockan” på whenyouarelarare.se.

Lärarvikariat – en väg in i läraryrket och skolans värld

Anna GPDen 19-åriga tjejen valde att arbeta som lärarvikarie ett år efter gymnasiet innan valet av högre studier skulle göras. Ett år blev till två år som vikarierande klasslärare. Det avgjorde yrkesvalet. Efter lärarstudier har hon nu verkat i skolans värld under drygt 20 års tid: först som lärare, sedan som förändringsledare på Stockholms utbildningsförvaltning och nu som biträdande rektor på Eriksdalsskolan. Tjejen är jag, Ann Goliath-Pillóla, veckans poddvärd i ”When you are lärare” som denna vecka handlar om vikarier och vikarievägen in i yrket.

Fördelar med att arbeta i skola

Vad var det som lockade mig in i yrket och som gör arbete i en skola så roligt?

  • Skolans värld är varierande, få dagar är sig lika.
  • Du har ett meningsfullt arbete och gör en insats för barnen du möter.
  • Att verka i en skola dagligen är utvecklande. Kunskapen är inte konstant, metodik och internadminstration behöver följa samhällsutvecklingen. Du hänger med i den digitala teknikutvecklingen ihop med elever och kollegor samt har goda chanser att vara en ”early adapter” av ny teknik.
  • Ett arbete i skolan är engagerande. Arbetstoppar ibland och lugnare ibland, men dagarna går alltid fort och det är aldrig direkt långtråkigt på jobbet.
  • Yrken inom skolan är relativt självstyrande yrken. Tillsammans med andra utformas arbetsdagarna, inom rimliga gränser, ihop med såväl elever som med kollegor.

Lärarjobbet ger möjligheter till vidareutveckling

Jag har aldrig ångrat att jag kastade mig in i läraryrket. Att jag kunnat gå vidare och utvecklas som lärare inom skolans värld, t ex varit arbetslagsledare och fått chansen att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete, har varit spännande. Att efter många år som lärare verka för höjda kunskapsresultat och utökat kollegialt lärande mellan lärarkollegor i rollen som förändringsledare vid start och vidareutvecklingen av PRIO-projektet under 4 år (mer om åren som förändringsledare inom PRIO Stockholm) samt nu sedan drygt 1½ år som biträdande rektor på Eriksdalsskolan (mer om Eriksdalsskolan) har varit stimulerande. Vilken tur att jag gavs chansen att en gång i tiden arbeta som lärarvikarie. Mina år som lärare har gett mig fler möjligheter och erfarenheter vidare i livet, som jag aldrig hade kunnat ana från start. Skolans värld är den värld jag har valt och vill stanna i.

bild

Ann Goliath-Pillóla, biträdande rektor på Eriksdalsskolan.

Lyssna på podden ” Vikarien” som släpps 13 april på whenyouarelarare.se.

”Alla vill in i skolan” – Bildning eller nytta?

Katarina Brummer blogg

Dagens podcast har titeln ”Alla vill in i skolan”. Vi talar om externa aktörers intresse och medverkan i utvecklingen av den svenska skolan. Min tanke var att leda in och fördjupa diskussionen kring skolans kärnverksamhet utifrån perspektivet bildning och dess betydelse för såväl människor som samhället och i förlängningen framtidens utveckling. Är utbildningens mål bildning eller nytta? Ska skolan anpassas efter samhällsekonomin?

Gerald Levin utvecklade affärsmodellen för det kommersiella TV-bolaget HBO på 70-talet. Han hade religionsfilosofi som huvudämne. Inte en Business and Management utbildning. Många exempel kan ges på såväl framgångsrika företagsledare som innovatörer vars skolbakgrund inte varit instrumentellt styrd. Andra intressen och värden har varit överordnade.

En angelägen diskussion i vår tid är utbildningens syfte. Hur ska skolan och dess innehåll organiseras och styras? Tyvärr, går det inte att på kort tid få fram allt man tänkt. Den här bloggen har till syfte att lyfta en del av det som inte kom fram i dagens program.

Bildning räknas

I min gymnasieklass åk 1 fick vi nyligen information angående kursval. Studievägledaren gick tydligt igenom kursernas poäng och hur betygssnitt räknas ut den dag det är dags att söka till högre utbildningar. Eleverna fick information om vilka kurser som är meriterande och därmed strategiskt viktiga val om man ska säkra sina drömmar om en plats vid något av våra universitet och högskolor. Studievägledaren menade att vissa kurser är onödiga eftersom de inte gagnar urvalsprocessen. En elev räckte upp handen och frågade: ”Men, om jag är intresserad av ett ämne och bara vill bli bildad är inte det också viktigt? Hur kan det vara onödigt?”. Jag tror inte att studievägledaren var beredd på den frågan. Men, jag kände en viss stolthet i att mitt budskap gått igenom på så kort tid i en högpresterande och i alla avseenden målinriktad klass på Östra Real. Bildning räknas visst.

Den 6 oktober 2016 initierade regeringen ett pilotprojekt för regionala satsningar på utbildning i samarbete med lokalt näringsliv. Projektet beräknas vara klart för utvärdering 2019. ”Tanken är att på ett mer effektivt sätt möta marknadens behov av framtida arbetskraft. Samarbetet mellan skola och industri måste bli bättre så att utbildningar bedrivs i linje med industrins behov, säger närings- och innovationsminister Mikael Damberg ”(regeringen.se hämtat 2017-03-27) Skolan ska därmed fungera som en garant och producent av anställningsbara medborgare. Skolan är utifrån det resonemanget en plats där samhällets ekonomiska målsättningar säkras. I sig inget fel. Idén om ett välfärdssamhälle bygger trots allt på ekonomisk hållbarhet. Frågan är om dagens behov verkligen kan möta framtidens behov?

Humanistisk utbildning utvecklar analytisk förmåga

Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi vid Uppsala Universitet, har i en rapport jämfört svensk och amerikansk statistik kring arbetslöshet och lönenivåer för humanister. Bl.a. kommer hon fram till att humanistiska utbildningar är bättre än andra utbildningar när det gäller läs- och skrivfärdigheter samt analytisk förmåga. I USA leder humanistisk utbildning oftast till både anställning och god löneutveckling i högre utsträckning. I Sverige råder inte samma förhållande. Istället skriver Svenskt Näringsliv i rapporten ”Konsten att strula till ett liv” att humanistiska studier är ”lågproduktiva”. Lönsamheten för såväl individen som samhället är låg eller obefintlig inom humaniora. Hur man värderar det står klart för individen i form av framtida lön. Men hur värderar man det för samhället?

Rider förklarar det med att universitetsutbildningar i U.S.A. i hög grad bygger på grundutbildningar med humanistiska ämnen som filosofi och historia. Därmed finns en annan attityd till bildningens värde. Detsamma gäller inte i Sverige. Här finns inte samma relation. Förståelsen för bildningsorienterade utbildningars användbarhet för en verksamhet saknas och därför ses de inte som ”nyttiga”. Enligt Rider visar många studier att exempelvis kritiskt tänkande och analytisk förmåga är mer utvecklat inom humaniora och därför kan omsättas och vara användbart inom många olika discipliner. Inte bara akademiska. Rider menar därför att bildningsdiskussionen är viktig för att möta framtidens behov och därmed nyttan. Hur kan man definiera bildning och dess betydelse?

Att tänka fritt och rationellt

I sin omdebatterade bok ”Tro och vetande” skriver Ingemar Hedenius att bildning handlar om att vara ”fri och levande i förhållande till det ovissa”. Det kan tolkas som att varje människa ska utveckla sin egen förmåga att tänka. För att göra det krävs en bred saklig kunskapsbas och en omtolkningsförmåga av kunskaper utifrån olika sammanhang. Bildning är inte statisk eller likriktad eller ens mätbar. Det är en vitterhet med rötter i humaniora. Bildningsprocessen blir aldrig slutförd och man kan aldrig vara tvärsäker. Bildning har också ett emancipatoriskt värde i det att upplysta människor kan utveckla sina egna förmågor att tänka fritt och rationellt. Aldrig någonsin har det varit viktigare än nu. I en massmedial global värld där ”fake news” letar sin in i var människas rum. Hur kan man då tänka att vissa kurser är onödiga?

Enligt Sharon Rider ligger en del av förklaringen i begreppet New Public Management. En styrnings- och ledningsmetod med näringslivet som förebild som förändrat utbildningsväsendet och andra delar av den offentliga sektorn. Kvaliteten i skolan utvärderas, kostnaderna hålls nere och produktiviteten ska maximeras. Kan möjligtvis regeringens pilotprojekt skönjas i detta? Är det i så fall negativt att lyfta in lokala näringsliv och offentliga institutioners intresse på det regionala planet?

Om man nu betänker Hedenius tanke om bildning måste man nog tolka erfarenheter och forskningsresultat i vår svenska kontext och då dyker nya aspekter upp. I programmet lyfter gästerna det regionala perspektivet som viktigt och att skolan lokalt har en central och viktig funktion för medborgarna och samhällets utveckling. En slags reciprok symbios mellan skola och näringsliv. Beskattningsbara medborgare och företag som tryggar välfärden och utvecklingen i Sverige såväl lokalt som nationellt.

Utbildning måste vara öppen, fri och levande

Men behöver det utesluta att skolan främst är en plats för bildning? För mig som lärare är bildning överordnad. Jag tror att upplysta människor oavsett ämnesområde är anställningsbara. Självfallet kan inte en humanist vara läkare eller ingenjör utan den specifika utbildningen. Men, kanske blir läkaren och ingenjören ännu bättre i sina värv med kunskaper inom exempelvis humaniora. Vi vet inte vilka kompetenser och förmågor som kommer att behövas. Därför måste utbildningen vara öppen, fri och levande. Den kan inte begränsas av kortsiktiga ekonomiska mål. På lång sikt tror jag att all bildning kan vara lönsam och är viktig i en oviss framtid.

Att vara lärare är att vara med och forma vår framtid och säkra en ständigt utvecklande bildningsprocess. Ett viktigt och roligt arbete där man får följa elevernas utveckling till ett självständigt och upplyst tänkande. Vi behöver fler lärare som vill vara med och föra bildningen framåt.

”Universities are not intended to teach the knowledge required to fit men for some special mode of gaining their livelihood. The object is not to make skillful laywers or physicians or engineers but capable and cultivated human beings.” John Stuart Mill 1867 (hämtat från Rider 2015)

Katharina Brummer, lärare på Östra Reals gymnasium

Lyssna på podden ”Alla vill in i skolan” som släpps 6 april på whenyouarelarare.se.

Referenser
Hedenius, I. (2009) Tro och vetande, Fri tanke förlag
Rider, S. (2015), Den lönsamma humanioran, Briefingpaper 4, Timbro
Fölster, S., Kreicbergs, J., Sahlén, M. (2011) Konsten att strula till ett liv – Om ungdomars invägar mellan skola och arbete, Svenskt Näringsliv
regeringen.se

En skola för alla

Jenny Mattsson Ett av de kanske svåraste och viktigaste uppdragen i skolan är inkludering, att alla elever ska känna att de räknas och att just de är med. I skolans styrdokument går det att läsa att alla pedagoger alltid ska arbeta inkluderande med inkluderande undervisning men hur gör man det och vad innebär det?

För mig innebär inkludering att utgå ifrån vad eleverna behöver, att försöka skapa en helhet utifrån delarna istället för att få delarna att anpassa sig efter helheten. I klassrummet behöver jag kontinuerligt arbeta med att bygga på en gemenskap med trygga miljöer som inte distraherar, ha en tydlig struktur samt bemöta alla elever lika respektfullt.

Att behandla alla lika är inte rättvisa, rättvisa är när jag behandlar eleverna jämlikt och anpassar miljön och undervisningen efter elevens behov. En funktionsnedsättning gör dig inte handikappad, det blir du när du utsätts för situationer eller miljöer som du inte klarar av. Därför är anpassningar det viktigaste verktyg vi har i inkluderingsarbetet, det som är bra för elever i behov av stöd är bra för alla elever. Jag brukar tänka att jag inte tar glasögonen från någon som ser dåligt, likaså måste jag anpassa miljön och undervisningen för de som inte har förmågan att bemästra den ordinarie klassrumssituationen.

Hur kan då jag som lärare skapa en miljö där de som har de största svårigheterna får delta på lika villkor? Jag tror att jag måste ha eleverna som utgångspunkten för att kunna skapa en så stöttande klassrumssituation som möjligt . Att prata om eleven med andra lärare är såklart givande men att ställa frågan direkt till eleven, när fungerar det bäst för dig? Vad kan vi göra så att du kan få mer tid där det verkligen fungerar. Att inte bara prata om eller fokusera på det som inte fungerar.

Ett sätt som jag som lärare kan arbeta inkluderande med kursmålen är att utgå ifrån ett gemensamt medel istället för att exkludera någon genom att ge ut en särskild uppgift. Att till exempel bryta ned en uppgift i mindre delar redan från början så att uppgiften inte känns övermäktig för några av eleverna. En varierande undervisning som innehåller olika sorters undervisningsmetoder kommer också att vara ett stöd för alla elever. En del föredrar att läsa sig till kunskap, andra föredrar att se på rörlig media och en del behöver få information uppläst, så varför inte använda alla delarna i undervisningen?

Sammanfattningsvis så finns det i alla grupper olika individer som alla har olika förutsättningar och behov och det krävs en accepterande och tillåtande omgivning som förstår att ibland ser det olika ut, alla har inte samma förutsättningar och behoven skiljer sig därmed åt. Men! Att inkludera till varje pris kan även det leda till exkludering, ibland är det så att en elev behöver ett mindre sammanhang en period eller vissa delar av undervisningen då kan vi inkludera i det lilla sammanhanget. Det måste alltid vara efter elevens behov. Ha alltid i bakhuvudet att alla elever vill kunna fungera och vara duktiga i klassrummet, vi måste ställa höga men rimliga krav och framförallt så måste vi ha en grundtro på att alla elever med rätt sort stöd vill och kan lyckas!

Jenny Mattsson, lärare på Stockholms hotell och restaurangskola

Lyssna på podden ” En skola för alla” som släpps 30 mars på whenyouarelarare.se.

Vill du också förändra framtiden?

farahpsblogg Allt började med en enorm kärlek till språket och en längtan till att få arbeta med barn och ungdomar. Inte visste jag då att jag skulle sitta här, 23 år senare, så mycket rikare, så mycket visare med en ännu större längtan till att förändra. Jag heter Farah Davari och jag arbetar som lärare på Stockholms byggtekniska gymnasium i Kista. Resan hit har varit lång, krokig, utvecklande, utmanande, spännande och minst sagt lärorik. Jag brukar säga att jag fortfarande lär mig, eftersom jag ställs inför en helt ny utmaning varje gång jag tar emot en grupp nya elever. Det finns ju ingen mall precis, gör så här så lyckas du förhoppningsvis. Nej, riktigt så enkelt är det inte tyvärr. Det där med att bygga relationer och lära känna eleverna, deras styrkor och svagheter, är det absolut viktigaste en lärare ska prioritera. Genom åren har jag varit med om många förändringar i skolans värld, på gott och ont. Bland annat tre olika läroplaner och betygssystem. Har det varit roligt och spännande alla gånger? Givetvis inte! Det är oerhört krävande och slitigt.

Drivkraft och motivation

Vad är det då som får mig att fortsätta? Vad ger mig drivkraften och motivationen? Det är det faktumet att jag får vara med och forma dessa underbara individer, en och en och en. Vid otaliga tillfällen har jag tagit emot elever som har haft det svårt. En del har till och med varit hemmasittare. Dessa elever har oftast inte upptäckt böckernas spännande värld, vissa har aldrig ens öppnat en bok. Tänk er, glädjen i att lyckas hjälpa dem att bli törstiga bokslukare! Var det lätt, som att trycka på en knapp? Absolut inte! Var det värt mödan? Självklart, säger jag med stolthet! Läraryrket är visst tufft och komplext på många sätt. Kan du tänka dig något annat yrke som får utstå så mycket kritik? Någon annan yrkeskår som granskas så ofta och så hårt? Men låt inte motståndet skrämma dig! Det är oerhört berikande att arbeta som lärare och vi behöver bli fler. Att det tyvärr råder en enorm lärarbrist i Sverige i dag har väl knappast undgått någon. Det finns otroligt många barn som väntar på att få lära sig läsa, skriva och räkna men de saknar behöriga och engagerade lärare som längtar efter att möta just deras frågor och behov. Vill du också vara med och förändra framtiden för ett av dessa barn?
Farah Davari, lärare, Stockholms byggtekniska gymnasium och poddvärd
Lyssna på podden ” Skolan i förändring” som släpps 23 mars.

Vi vill och vi kan göra det bättre!

bjorn f ps1

Vad är värdegrund? Går det att definiera vad värdegrund egentligen handlar om? Kanske är det så att vi inte alltid måste hitta ett entydigt svar på vad värdegrund handlar om.

Ibland kallar vi det sunt förnuft men vad är då just sunt förnuft? Finns det en given norm som i så fall bestämmer vad sunt förnuft är? Vi pratar om att alla är lika värda samtidigt som den inställningen hela tiden utmanas beroende på vilket sammanhang eller situation vi befinner oss i.

Alla vill vi vara  goda personer men den stora utmaningen i det är att alltid vara ärlig i sitt förhållande till andra människor oavsett om det är mellan elever eller vuxna. Hur vi uppträder mot varandra är kanske det viktigaste som finns i den alltmer ytliga och tempofyllda tid vi lever i idag. Vi vill och vi kan göra det bättre!

Björn Fridlund, jobbar på fritids på Mariehällsskolan

Lyssna på podden Att arbeta med värdegrund

Föräldraengagemang

Att ha engagerade föräldrar är nog det som alla lärare strävar efter och längtar efter. I lagom dos!

Anna B WYL

Som lärare på lågstadiet har jag väldigt mycket föräldrakontakt –personligen  via mail och veckobrev. Det är viktigt att föräldrar får veta vad som händer i skolan och hur deras barn utvecklas och har det. Det är även viktigt för eleverna att känna att det som händer i skolan får vårdnadshavarna veta. Både det positiva och negativa. Ett positivt engagemang kan ju vara att man som förälder kan ställa upp och vara med på olika aktiviteter, att eleverna kommer i tid till skolan, att eleverna är utvilade och har ätit frukost och så vidare.

Ibland går föräldraengagemanget till överdrift och föräldrar ”lägger sig i” saker i skolan som de inte har att göra med. En del vill prata om andra elever, vilket inte är okej. En del vill prata om hur undervisningen ska gå till eller planeras. En del vill ifrågasätta innehåll i undervisningen. Vi lärare i vår profession vet vilket innehåll och vilken undervisning som ska bedrivas, lita på det!

Anna Brandberg
Lärare på Klastorpsskolan

Lyssna på på podden Engagerade föräldrar.

Vi måste stå för vår bedömning!

Första gången jag stod inför att bedöma elever efter en uppgift var jag väldigt nervös och osäker. Visst Per Friberg Bromstensskolanhade vi berört detta på lärarutbildningen men nu skulle jag gå från tanke till handling.

Jag läste kursplaner, pratade med kollegor, tittade på varje enskild elevs arbete om och om igen. Vanan från att själv gå i skolan var ju att mina lärare tog mitt prov eller uppsats och jämförde med redan angivna betygsgränser och det var väldigt mycket upp till läraren och lärarens relation till mig som elev som avgjorde mitt betyg. Med den nya läroplanens intåg blev det mycket tydligare vilka färdigheter och kunskaper hos eleven jag skulle bedöma. Jag tog ett djupt andetag och bestämde mig för vilka av dessa kriterier jag kunde påvisa hos varje elev och utfallet blev hur bra som helst. Jag lärde mig förklara vad ett E faktiskt var och hur vi i texter och prov kunde identifiera de olika betygsstegen.

Samarbeta med kollegor

När vi började med podden och jag fick veta ämnet fick jag lite smått panik. Nu skulle ämnet inte bara diskuteras med min skolledare och mina egna kollegor utan med erfarna pedagoger och skolledare från andra skolor som jag aldrig tidigare träffat. Dessutom i en miljö som för mig inte var hundraprocentigt bekväm och trygg. Ganska snabbt visade det sig att mina farhågor inte stämde. Tvärtom hade vi en väldigt likartad syn på bedömning och på att våga vända och vrida på uppgifter när vi var osäkra. Att våga ta kollegor till hjälp och be om deras uppfattning och bedömning av samma uppgift. Vi måste som lärare våga lita på vår förmåga och vår profession, men också ha tilltro och mandat från våra skolledare som litar på och backar upp vår bedömning.

Så vari ligger då den stora utmaningen i att sätta betyg och bedöma elever? Enkelt förklarat är att en lärare som är tydlig och som kan förklara bedömningen pedagogiskt för sina elever sällan hamnar i diskussioner. Visst kan den enskilda eleven bli besviken och oroa sig, men betygen är ett stöd för att komma framåt. Min erfarenhet säger mig att det inte är eleverna som inte accepterar ett visst betyg utan att den oron, stressen och pressen ofta kommer från föräldrar som har en förutfattad mening om att ett visst betyg är bra och att ett annat är lågt eller direkt dåligt.

Betyg är myndighetsutövning

I skolan är vi under ständig observation från politiker, media och föräldrar. Vi har också en tendens att vara väldigt självkritiska och ifrågasätta oss själva på grund av denna påtryckning utifrån och detta bidrar också till en oönskad diskussion och ibland olustkänslor inför utvecklingssamtal eller föräldrakontakt.

Betyg är inget som är uppfunnet för att sätta dit någon. Däremot är betygen väldigt viktiga för att kartlägga elevers utveckling och progression samtidigt som att det är ett konkurrensmedel för att i grundskolans senare år kunna öka valfriheten till fortsatta studier.

  • Ingen lärare får känna press varken från media eller föräldrar att ändra eller höja betyget hos en viss elev.
  • Vi måste kollektivt motverka betygsinflation. Diskutera med dina kollegor och be om deras åsikt och utlåtanden när du är osäker.
  • Vi måste stå för och vara stolta över vår bedömning, vi är utbildade att tyda läro- och kursplaner och vi är också de som ska sätta dessa betyg.
  • Som ny lärare kan du ta hjälp av olika bedömningsstöd från bland annat Skolverket och också luta dig tillbaka mot dessa vid eventuell diskussion eller besvikelse utifrån.
  • Skolpolitiker och Skolverket bör ta sitt ansvar för att prata väl om skolan och förklara skolsystemet för föräldrar och media samt stödja lärarkåren när skolan som institution blir utsatt för onyanserad kritik.
  • Det är du som lärare som är proffs på att sätta betyg och bedöma!

Per Friberg
Lärare, Bromstensskolan

Lyssna på på podden Det här med betyg.

Vi gör skillnad och det är aldrig långtråkigt!

Tesch_wylpodNär jag började arbeta som lärare var jag 20 år, och obehörig. Tyckte det var intressant men att eleverna var väldigt jobbiga, ibland väldigt jobbiga. Inte min cup of tea! Så kom sommarlovet och jösses vad jag saknade dem! Relationerna. Utmaningarna. Läraryrket var nog min grej, trots allt.

Åren gick och jag bestämde mig för att utbilda mig till lärare. Det tog 4,5 år. Jag som inte ens ville gå klart gymnasiet. Ja, livet tar sina vändningar. Är nog en person som behöver prova innan jag vet vad jag tycker. Idag är jag 40 år och jobbar fortfarande som lärare. Emellanåt tvivlar jag på yrkesvalet ganska mycket. Men så plötsligt sker en framgång för en elev, en relation utvecklas, en annan elev når ett mål eller att jag får jobba med ett utmanande nytt uppdrag och vips så skingrar sig de tunga mörka molnen och jag känner eufori och glädje, många gånger även stolthet.

Våga ta chansen att prova

Hela känsloregistret upplever jag därmed dagligen. Har satt en lapp vid mitt skrivbord ”Jag är inte i obalans, utan bara känslomässigt spontan”, för det är så jag känner mig på jobbet när jag blir glad, arg, rörd, stolt eller irriterad på en och samma timme. Tror att många skulle vilja jobba som lärare men kanske inte vågar för att det upplevs som för utmanande, för svårt, rörigt, otacksamt eller stressig.

Mitt tips: PROVA! Du kommer kanske som jag att tvivla, du kommer kanske ångra dig emellanåt men du kommer inte sluta för behållningen är så oerhört stor och väger upp. Vi utvecklas med eleverna, får nya perspektiv, vi växer som människor, möter nya kulturer och lägger grunder samt påverkar människors liv. Yrket känns meningsfullt och är betydelsefullt – vi gör skillnad. Och det är aldrig långtråkigt!

En lördagsförmiddag när du promenerar i dina kvarter så hör du ditt namn ropas och någon slänger sig om din hals. Denna någon är en elev du hade för 20 år sen. Eleven ser lycklig ut, med sin partner och sina små barn. Denna någon visar sig arbeta som lärare idag. Du är en förebild och inspirationskälla! Vilken underbar känsla! Det behövs fler lärare, väldigt många fler. Allt fler personer från näringslivet skolar om sig. Det är fantastiskt bra för vi behöver lärare stöpta i olika form, precis som eleverna är.

Alternativa vägar in i läraryrket

I vår podcast When You Are lärare, i avsnitt 2, pratar vi just om olika vägar in i läraryrket, egenskaper och utmaningar men även karriärsvägar inom läraryrket. Utbildningsförvaltningen drar sitt strå till stacken och det kan vi lärare och annan skolpersonal också göra genom att dela med oss av alla våra bra upplevelser och framgångssagor. För framgångarna är många. Så jag tänker att jag lägger mina tvivel åt sidan och provar vidare. Du med?

Stolt lärare och poddvärd,
Kristina Büki
Eriksdalsskolan

Lyssna på på podden Så blir du lärare.