Visar alla blogginlägg från: mars 2017

En skola för alla

Jenny Mattsson Ett av de kanske svåraste och viktigaste uppdragen i skolan är inkludering, att alla elever ska känna att de räknas och att just de är med. I skolans styrdokument går det att läsa att alla pedagoger alltid ska arbeta inkluderande med inkluderande undervisning men hur gör man det och vad innebär det?

För mig innebär inkludering att utgå ifrån vad eleverna behöver, att försöka skapa en helhet utifrån delarna istället för att få delarna att anpassa sig efter helheten. I klassrummet behöver jag kontinuerligt arbeta med att bygga på en gemenskap med trygga miljöer som inte distraherar, ha en tydlig struktur samt bemöta alla elever lika respektfullt.

Att behandla alla lika är inte rättvisa, rättvisa är när jag behandlar eleverna jämlikt och anpassar miljön och undervisningen efter elevens behov. En funktionsnedsättning gör dig inte handikappad, det blir du när du utsätts för situationer eller miljöer som du inte klarar av. Därför är anpassningar det viktigaste verktyg vi har i inkluderingsarbetet, det som är bra för elever i behov av stöd är bra för alla elever. Jag brukar tänka att jag inte tar glasögonen från någon som ser dåligt, likaså måste jag anpassa miljön och undervisningen för de som inte har förmågan att bemästra den ordinarie klassrumssituationen.

Hur kan då jag som lärare skapa en miljö där de som har de största svårigheterna får delta på lika villkor? Jag tror att jag måste ha eleverna som utgångspunkten för att kunna skapa en så stöttande klassrumssituation som möjligt . Att prata om eleven med andra lärare är såklart givande men att ställa frågan direkt till eleven, när fungerar det bäst för dig? Vad kan vi göra så att du kan få mer tid där det verkligen fungerar. Att inte bara prata om eller fokusera på det som inte fungerar.

Ett sätt som jag som lärare kan arbeta inkluderande med kursmålen är att utgå ifrån ett gemensamt medel istället för att exkludera någon genom att ge ut en särskild uppgift. Att till exempel bryta ned en uppgift i mindre delar redan från början så att uppgiften inte känns övermäktig för några av eleverna. En varierande undervisning som innehåller olika sorters undervisningsmetoder kommer också att vara ett stöd för alla elever. En del föredrar att läsa sig till kunskap, andra föredrar att se på rörlig media och en del behöver få information uppläst, så varför inte använda alla delarna i undervisningen?

Sammanfattningsvis så finns det i alla grupper olika individer som alla har olika förutsättningar och behov och det krävs en accepterande och tillåtande omgivning som förstår att ibland ser det olika ut, alla har inte samma förutsättningar och behoven skiljer sig därmed åt. Men! Att inkludera till varje pris kan även det leda till exkludering, ibland är det så att en elev behöver ett mindre sammanhang en period eller vissa delar av undervisningen då kan vi inkludera i det lilla sammanhanget. Det måste alltid vara efter elevens behov. Ha alltid i bakhuvudet att alla elever vill kunna fungera och vara duktiga i klassrummet, vi måste ställa höga men rimliga krav och framförallt så måste vi ha en grundtro på att alla elever med rätt sort stöd vill och kan lyckas!

Jenny Mattsson, lärare på Stockholms hotell och restaurangskola

Lyssna på podden ” En skola för alla” som släpps 30 mars på whenyouarelarare.se.

Vill du också förändra framtiden?

farahpsblogg Allt började med en enorm kärlek till språket och en längtan till att få arbeta med barn och ungdomar. Inte visste jag då att jag skulle sitta här, 23 år senare, så mycket rikare, så mycket visare med en ännu större längtan till att förändra. Jag heter Farah Davari och jag arbetar som lärare på Stockholms byggtekniska gymnasium i Kista. Resan hit har varit lång, krokig, utvecklande, utmanande, spännande och minst sagt lärorik. Jag brukar säga att jag fortfarande lär mig, eftersom jag ställs inför en helt ny utmaning varje gång jag tar emot en grupp nya elever. Det finns ju ingen mall precis, gör så här så lyckas du förhoppningsvis. Nej, riktigt så enkelt är det inte tyvärr. Det där med att bygga relationer och lära känna eleverna, deras styrkor och svagheter, är det absolut viktigaste en lärare ska prioritera. Genom åren har jag varit med om många förändringar i skolans värld, på gott och ont. Bland annat tre olika läroplaner och betygssystem. Har det varit roligt och spännande alla gånger? Givetvis inte! Det är oerhört krävande och slitigt.

Drivkraft och motivation

Vad är det då som får mig att fortsätta? Vad ger mig drivkraften och motivationen? Det är det faktumet att jag får vara med och forma dessa underbara individer, en och en och en. Vid otaliga tillfällen har jag tagit emot elever som har haft det svårt. En del har till och med varit hemmasittare. Dessa elever har oftast inte upptäckt böckernas spännande värld, vissa har aldrig ens öppnat en bok. Tänk er, glädjen i att lyckas hjälpa dem att bli törstiga bokslukare! Var det lätt, som att trycka på en knapp? Absolut inte! Var det värt mödan? Självklart, säger jag med stolthet! Läraryrket är visst tufft och komplext på många sätt. Kan du tänka dig något annat yrke som får utstå så mycket kritik? Någon annan yrkeskår som granskas så ofta och så hårt? Men låt inte motståndet skrämma dig! Det är oerhört berikande att arbeta som lärare och vi behöver bli fler. Att det tyvärr råder en enorm lärarbrist i Sverige i dag har väl knappast undgått någon. Det finns otroligt många barn som väntar på att få lära sig läsa, skriva och räkna men de saknar behöriga och engagerade lärare som längtar efter att möta just deras frågor och behov. Vill du också vara med och förändra framtiden för ett av dessa barn?
Farah Davari, lärare, Stockholms byggtekniska gymnasium och poddvärd
Lyssna på podden ” Skolan i förändring” som släpps 23 mars.

Vi vill och vi kan göra det bättre!

bjorn f ps1

Vad är värdegrund? Går det att definiera vad värdegrund egentligen handlar om? Kanske är det så att vi inte alltid måste hitta ett entydigt svar på vad värdegrund handlar om.

Ibland kallar vi det sunt förnuft men vad är då just sunt förnuft? Finns det en given norm som i så fall bestämmer vad sunt förnuft är? Vi pratar om att alla är lika värda samtidigt som den inställningen hela tiden utmanas beroende på vilket sammanhang eller situation vi befinner oss i.

Alla vill vi vara  goda personer men den stora utmaningen i det är att alltid vara ärlig i sitt förhållande till andra människor oavsett om det är mellan elever eller vuxna. Hur vi uppträder mot varandra är kanske det viktigaste som finns i den alltmer ytliga och tempofyllda tid vi lever i idag. Vi vill och vi kan göra det bättre!

Björn Fridlund, jobbar på fritids på Mariehällsskolan

Lyssna på podden Att arbeta med värdegrund

Föräldraengagemang

Att ha engagerade föräldrar är nog det som alla lärare strävar efter och längtar efter. I lagom dos!

Anna B WYL

Som lärare på lågstadiet har jag väldigt mycket föräldrakontakt –personligen  via mail och veckobrev. Det är viktigt att föräldrar får veta vad som händer i skolan och hur deras barn utvecklas och har det. Det är även viktigt för eleverna att känna att det som händer i skolan får vårdnadshavarna veta. Både det positiva och negativa. Ett positivt engagemang kan ju vara att man som förälder kan ställa upp och vara med på olika aktiviteter, att eleverna kommer i tid till skolan, att eleverna är utvilade och har ätit frukost och så vidare.

Ibland går föräldraengagemanget till överdrift och föräldrar ”lägger sig i” saker i skolan som de inte har att göra med. En del vill prata om andra elever, vilket inte är okej. En del vill prata om hur undervisningen ska gå till eller planeras. En del vill ifrågasätta innehåll i undervisningen. Vi lärare i vår profession vet vilket innehåll och vilken undervisning som ska bedrivas, lita på det!

Anna Brandberg
Lärare på Klastorpsskolan

Lyssna på på podden Engagerade föräldrar.