Visar alla blogginlägg från: april 2017

”…och man har blivit ett lag som arbetar tillsammans”

till bloggen

Ni vet den där känslan när man står på tröskeln till en sal fylld med människor man aldrig har träffat förr, den där känslan som fanns den första sommardagen på kollo, i det nya fotbollslaget eller när man nysnuten med en blå skolväska började i skolan: Vilka är de där människorna? Hur tänker de? Vad tänker de om mig? Är de snälla? Elaka?

Sedan går det någon dag och det känns som om man alltid har känt de här trevliga människorna, de här kompisarna. Man sitter bredvid dem och tuggar i sig skollunchen och nickar åt någon elev som passerar, man frågar var man kan hitta den senaste enkäten och när den skulle vara ifylld, man hjälper någon att få loss ett papper som har fastnat i kopieringsapparaten, man frågar någon om numret till Volvo IT, någon man inte minns namnet på mejlar och undrar om det går bra låna en lektionstimme för ett studiebesök.

Man blir ett kollegium och snart visar sig också den där konstiga fysikläraren vara den mest hjälpsamma och flexibla kollega man kan tänka sig och de där trådarna binds samman av människor som var helt okända för bara några månader sedan. Man ingår i ett arbetslag och minst ett ämneslag och snart är man så nära att man kan tillåta sig att undra vad man gör för fel när ”den där klassen” inte fungerar som man har tänkt sig! Och man märker att den fungerar hos bildläraren och man kan inte förstå varför. Bildläraren berättar och ”visst, häng med” och man ser sina elever i ett annat sammanhang, under andra omständigheter och sedan är det spanskläraren som undrar om hon får hänga med på ens lektion och innan man hunnit tveka sitter man under en rast som råkar sammanfalla och diskuterar hur man skulle kunna samarbeta med en uppgift och man har blivit ett lag som arbetar tillsammans.

I min podd fick jag träffa en rektor och en lärare från andra skolor och vi fick tillfälle att prata om kollegialt lärande och om hur det kan se ut. Nu minns jag knappt hur samtalet löpte, mer än att jag tyckte att det var två kloka och trevliga kvinnor jag fick träffa. Kanske blev det så pass bra att också du får ut något att lyssna. Det hoppas jag i alla fall och lycka till med dina egna kolleger och ditt eget lärande i det eviga lärande som du befinner dig i om du är lärare.

Arne Rubensson, lärare på Midsommarkransens gymnasium.

Lyssna på podden ”Kollegialt lärande” som släpps 27 april på whenyouarelarare.se.

Läraren och klockan – prioriteringar underlättar

Eva Bergman Chinapah bloggEn lärares arbetsdag är mångfacetterad och innehåller ofta många olika arbetsuppgifter förutom själva undervisningen. Detta kan innebära att tiden i vissa fall kan upplevas som en bristvara. Vad kan vi då göra på skolorna för att underlätta lärarens arbete tillsammans med rektorer och annan personal på skolan?

Läraryrket kännetecknas idag av en viss frihet att forma undervisning och planering inom vissa bestämda ramar. Vi lärare ska möta eleven där den befinner sig. Detta ställer krav på läraren men även på skolverksamheten i stort. Vi är många som tillsammans ska skapa de bästa förutsättningarna för elevernas lärande. I klassrummet bedrivs undervisning där läraren vill motivera och skapa insikt hos förhoppningsvis vetgiriga elever. I nästa stund är det dags för möte med kollegorna i arbetslaget för att följa upp elever och planera skolprojekt som temaveckor eller studiebesök. Plötsligt ringer jobbtelefonen och en orolig förälder undrar hur det går för hennes dotter i skolan. Sedan ska vi inte nämna alla oförutsedda händelser och möten som sker under en arbetsdag.

På en lärares arbetsbord hamnar även vissa administrativa arbetsuppgifter. En sådan enkel sak som kopiering kan ta tid i anspråk från en lärare som hellre skulle lägga denna tid på att planera undervisningen eller ha ett uppföljningssamtal med en elev som behöver extra stöd. Den skriftliga dokumentationen av elevresultat är viktigt men kräver även den tid och administrativa åtgärder. Likaså alla mail som måste besvaras. Hur skapar vi förutsättningar för lärarna att hinna med sitt jobb idag?

Som rektor på en skola är det viktigt att vara en del av lärarnas arbetsvardag och skapa förutsättningar för lärare att göra ett bra arbete inom ramen för sin yrkesroll. Det förutsätter en konstruktiv och kontinuerlig dialog mellan lärare och skolledning i positiv anda där goda exempel lyfts fram. En tydlig ansvarsfördelning mellan lärare, övrig skolpersonal och skolledning kan underlätta. Likaså tillgången till digitala verktyg och fortbildning inom detta för att skapa förutsättningar för lärare att effektivisera sitt arbete och minska tidsåtgången eller helt ta bort vissa administrativa uppgifter. Rektorernas arbete blir framförallt att skapa organisatoriska förutsättningar och välförankrade rutiner för en bra arbetsmiljö för läraren där andra yrkesgrupper på skolan kan ge stöd. Detta kan även innebära att skapa flexibilitet kring mötesstruktur och annat för att arbetslagen ska kunna hitta individuella lösningar som passar verksamheten de verkar i.

Att sätta gränser kan låta enkelt men är något som kan underlätta för lärares arbetsbörda. Om rektorerna prioriterar sätts tydliga fokus på vissa frågor. Detta underlättar och kan minska arbetsbördan och känslan av att inte hinna med. Arbetssituationen blir då mindre spretig. Lärare tar ofta hjälp av varandra och det kollegiala samarbetet är också ett otroligt viktigt inslag i en lärares yrkesvardag.

Vi lärare har ett dynamiskt, engagerande och utmanande jobb som i sin tur kräver flexibilitet, engagemang och tydlighet bland mycket annat.

Eva Bergman Chinapah, lärare och inriktningsledare Östra Real

Lyssna på podden ”Läraren och klockan” på whenyouarelarare.se.

Lärarvikariat – en väg in i läraryrket och skolans värld

Anna GPDen 19-åriga tjejen valde att arbeta som lärarvikarie ett år efter gymnasiet innan valet av högre studier skulle göras. Ett år blev till två år som vikarierande klasslärare. Det avgjorde yrkesvalet. Efter lärarstudier har hon nu verkat i skolans värld under drygt 20 års tid: först som lärare, sedan som förändringsledare på Stockholms utbildningsförvaltning och nu som biträdande rektor på Eriksdalsskolan. Tjejen är jag, Ann Goliath-Pillóla, veckans poddvärd i ”When you are lärare” som denna vecka handlar om vikarier och vikarievägen in i yrket.

Fördelar med att arbeta i skola

Vad var det som lockade mig in i yrket och som gör arbete i en skola så roligt?

  • Skolans värld är varierande, få dagar är sig lika.
  • Du har ett meningsfullt arbete och gör en insats för barnen du möter.
  • Att verka i en skola dagligen är utvecklande. Kunskapen är inte konstant, metodik och internadminstration behöver följa samhällsutvecklingen. Du hänger med i den digitala teknikutvecklingen ihop med elever och kollegor samt har goda chanser att vara en ”early adapter” av ny teknik.
  • Ett arbete i skolan är engagerande. Arbetstoppar ibland och lugnare ibland, men dagarna går alltid fort och det är aldrig direkt långtråkigt på jobbet.
  • Yrken inom skolan är relativt självstyrande yrken. Tillsammans med andra utformas arbetsdagarna, inom rimliga gränser, ihop med såväl elever som med kollegor.

Lärarjobbet ger möjligheter till vidareutveckling

Jag har aldrig ångrat att jag kastade mig in i läraryrket. Att jag kunnat gå vidare och utvecklas som lärare inom skolans värld, t ex varit arbetslagsledare och fått chansen att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete, har varit spännande. Att efter många år som lärare verka för höjda kunskapsresultat och utökat kollegialt lärande mellan lärarkollegor i rollen som förändringsledare vid start och vidareutvecklingen av PRIO-projektet under 4 år (mer om åren som förändringsledare inom PRIO Stockholm) samt nu sedan drygt 1½ år som biträdande rektor på Eriksdalsskolan (mer om Eriksdalsskolan) har varit stimulerande. Vilken tur att jag gavs chansen att en gång i tiden arbeta som lärarvikarie. Mina år som lärare har gett mig fler möjligheter och erfarenheter vidare i livet, som jag aldrig hade kunnat ana från start. Skolans värld är den värld jag har valt och vill stanna i.

bild

Ann Goliath-Pillóla, biträdande rektor på Eriksdalsskolan.

Lyssna på podden ” Vikarien” som släpps 13 april på whenyouarelarare.se.

”Alla vill in i skolan” – Bildning eller nytta?

Katarina Brummer blogg

Dagens podcast har titeln ”Alla vill in i skolan”. Vi talar om externa aktörers intresse och medverkan i utvecklingen av den svenska skolan. Min tanke var att leda in och fördjupa diskussionen kring skolans kärnverksamhet utifrån perspektivet bildning och dess betydelse för såväl människor som samhället och i förlängningen framtidens utveckling. Är utbildningens mål bildning eller nytta? Ska skolan anpassas efter samhällsekonomin?

Gerald Levin utvecklade affärsmodellen för det kommersiella TV-bolaget HBO på 70-talet. Han hade religionsfilosofi som huvudämne. Inte en Business and Management utbildning. Många exempel kan ges på såväl framgångsrika företagsledare som innovatörer vars skolbakgrund inte varit instrumentellt styrd. Andra intressen och värden har varit överordnade.

En angelägen diskussion i vår tid är utbildningens syfte. Hur ska skolan och dess innehåll organiseras och styras? Tyvärr, går det inte att på kort tid få fram allt man tänkt. Den här bloggen har till syfte att lyfta en del av det som inte kom fram i dagens program.

Bildning räknas

I min gymnasieklass åk 1 fick vi nyligen information angående kursval. Studievägledaren gick tydligt igenom kursernas poäng och hur betygssnitt räknas ut den dag det är dags att söka till högre utbildningar. Eleverna fick information om vilka kurser som är meriterande och därmed strategiskt viktiga val om man ska säkra sina drömmar om en plats vid något av våra universitet och högskolor. Studievägledaren menade att vissa kurser är onödiga eftersom de inte gagnar urvalsprocessen. En elev räckte upp handen och frågade: ”Men, om jag är intresserad av ett ämne och bara vill bli bildad är inte det också viktigt? Hur kan det vara onödigt?”. Jag tror inte att studievägledaren var beredd på den frågan. Men, jag kände en viss stolthet i att mitt budskap gått igenom på så kort tid i en högpresterande och i alla avseenden målinriktad klass på Östra Real. Bildning räknas visst.

Den 6 oktober 2016 initierade regeringen ett pilotprojekt för regionala satsningar på utbildning i samarbete med lokalt näringsliv. Projektet beräknas vara klart för utvärdering 2019. ”Tanken är att på ett mer effektivt sätt möta marknadens behov av framtida arbetskraft. Samarbetet mellan skola och industri måste bli bättre så att utbildningar bedrivs i linje med industrins behov, säger närings- och innovationsminister Mikael Damberg ”(regeringen.se hämtat 2017-03-27) Skolan ska därmed fungera som en garant och producent av anställningsbara medborgare. Skolan är utifrån det resonemanget en plats där samhällets ekonomiska målsättningar säkras. I sig inget fel. Idén om ett välfärdssamhälle bygger trots allt på ekonomisk hållbarhet. Frågan är om dagens behov verkligen kan möta framtidens behov?

Humanistisk utbildning utvecklar analytisk förmåga

Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi vid Uppsala Universitet, har i en rapport jämfört svensk och amerikansk statistik kring arbetslöshet och lönenivåer för humanister. Bl.a. kommer hon fram till att humanistiska utbildningar är bättre än andra utbildningar när det gäller läs- och skrivfärdigheter samt analytisk förmåga. I USA leder humanistisk utbildning oftast till både anställning och god löneutveckling i högre utsträckning. I Sverige råder inte samma förhållande. Istället skriver Svenskt Näringsliv i rapporten ”Konsten att strula till ett liv” att humanistiska studier är ”lågproduktiva”. Lönsamheten för såväl individen som samhället är låg eller obefintlig inom humaniora. Hur man värderar det står klart för individen i form av framtida lön. Men hur värderar man det för samhället?

Rider förklarar det med att universitetsutbildningar i U.S.A. i hög grad bygger på grundutbildningar med humanistiska ämnen som filosofi och historia. Därmed finns en annan attityd till bildningens värde. Detsamma gäller inte i Sverige. Här finns inte samma relation. Förståelsen för bildningsorienterade utbildningars användbarhet för en verksamhet saknas och därför ses de inte som ”nyttiga”. Enligt Rider visar många studier att exempelvis kritiskt tänkande och analytisk förmåga är mer utvecklat inom humaniora och därför kan omsättas och vara användbart inom många olika discipliner. Inte bara akademiska. Rider menar därför att bildningsdiskussionen är viktig för att möta framtidens behov och därmed nyttan. Hur kan man definiera bildning och dess betydelse?

Att tänka fritt och rationellt

I sin omdebatterade bok ”Tro och vetande” skriver Ingemar Hedenius att bildning handlar om att vara ”fri och levande i förhållande till det ovissa”. Det kan tolkas som att varje människa ska utveckla sin egen förmåga att tänka. För att göra det krävs en bred saklig kunskapsbas och en omtolkningsförmåga av kunskaper utifrån olika sammanhang. Bildning är inte statisk eller likriktad eller ens mätbar. Det är en vitterhet med rötter i humaniora. Bildningsprocessen blir aldrig slutförd och man kan aldrig vara tvärsäker. Bildning har också ett emancipatoriskt värde i det att upplysta människor kan utveckla sina egna förmågor att tänka fritt och rationellt. Aldrig någonsin har det varit viktigare än nu. I en massmedial global värld där ”fake news” letar sin in i var människas rum. Hur kan man då tänka att vissa kurser är onödiga?

Enligt Sharon Rider ligger en del av förklaringen i begreppet New Public Management. En styrnings- och ledningsmetod med näringslivet som förebild som förändrat utbildningsväsendet och andra delar av den offentliga sektorn. Kvaliteten i skolan utvärderas, kostnaderna hålls nere och produktiviteten ska maximeras. Kan möjligtvis regeringens pilotprojekt skönjas i detta? Är det i så fall negativt att lyfta in lokala näringsliv och offentliga institutioners intresse på det regionala planet?

Om man nu betänker Hedenius tanke om bildning måste man nog tolka erfarenheter och forskningsresultat i vår svenska kontext och då dyker nya aspekter upp. I programmet lyfter gästerna det regionala perspektivet som viktigt och att skolan lokalt har en central och viktig funktion för medborgarna och samhällets utveckling. En slags reciprok symbios mellan skola och näringsliv. Beskattningsbara medborgare och företag som tryggar välfärden och utvecklingen i Sverige såväl lokalt som nationellt.

Utbildning måste vara öppen, fri och levande

Men behöver det utesluta att skolan främst är en plats för bildning? För mig som lärare är bildning överordnad. Jag tror att upplysta människor oavsett ämnesområde är anställningsbara. Självfallet kan inte en humanist vara läkare eller ingenjör utan den specifika utbildningen. Men, kanske blir läkaren och ingenjören ännu bättre i sina värv med kunskaper inom exempelvis humaniora. Vi vet inte vilka kompetenser och förmågor som kommer att behövas. Därför måste utbildningen vara öppen, fri och levande. Den kan inte begränsas av kortsiktiga ekonomiska mål. På lång sikt tror jag att all bildning kan vara lönsam och är viktig i en oviss framtid.

Att vara lärare är att vara med och forma vår framtid och säkra en ständigt utvecklande bildningsprocess. Ett viktigt och roligt arbete där man får följa elevernas utveckling till ett självständigt och upplyst tänkande. Vi behöver fler lärare som vill vara med och föra bildningen framåt.

”Universities are not intended to teach the knowledge required to fit men for some special mode of gaining their livelihood. The object is not to make skillful laywers or physicians or engineers but capable and cultivated human beings.” John Stuart Mill 1867 (hämtat från Rider 2015)

Katharina Brummer, lärare på Östra Reals gymnasium

Lyssna på podden ”Alla vill in i skolan” som släpps 6 april på whenyouarelarare.se.

Referenser
Hedenius, I. (2009) Tro och vetande, Fri tanke förlag
Rider, S. (2015), Den lönsamma humanioran, Briefingpaper 4, Timbro
Fölster, S., Kreicbergs, J., Sahlén, M. (2011) Konsten att strula till ett liv – Om ungdomars invägar mellan skola och arbete, Svenskt Näringsliv
regeringen.se