”Alla vill in i skolan” – Bildning eller nytta?

Katarina Brummer blogg

Dagens podcast har titeln ”Alla vill in i skolan”. Vi talar om externa aktörers intresse och medverkan i utvecklingen av den svenska skolan. Min tanke var att leda in och fördjupa diskussionen kring skolans kärnverksamhet utifrån perspektivet bildning och dess betydelse för såväl människor som samhället och i förlängningen framtidens utveckling. Är utbildningens mål bildning eller nytta? Ska skolan anpassas efter samhällsekonomin?

Gerald Levin utvecklade affärsmodellen för det kommersiella TV-bolaget HBO på 70-talet. Han hade religionsfilosofi som huvudämne. Inte en Business and Management utbildning. Många exempel kan ges på såväl framgångsrika företagsledare som innovatörer vars skolbakgrund inte varit instrumentellt styrd. Andra intressen och värden har varit överordnade.

En angelägen diskussion i vår tid är utbildningens syfte. Hur ska skolan och dess innehåll organiseras och styras? Tyvärr, går det inte att på kort tid få fram allt man tänkt. Den här bloggen har till syfte att lyfta en del av det som inte kom fram i dagens program.

Bildning räknas

I min gymnasieklass åk 1 fick vi nyligen information angående kursval. Studievägledaren gick tydligt igenom kursernas poäng och hur betygssnitt räknas ut den dag det är dags att söka till högre utbildningar. Eleverna fick information om vilka kurser som är meriterande och därmed strategiskt viktiga val om man ska säkra sina drömmar om en plats vid något av våra universitet och högskolor. Studievägledaren menade att vissa kurser är onödiga eftersom de inte gagnar urvalsprocessen. En elev räckte upp handen och frågade: ”Men, om jag är intresserad av ett ämne och bara vill bli bildad är inte det också viktigt? Hur kan det vara onödigt?”. Jag tror inte att studievägledaren var beredd på den frågan. Men, jag kände en viss stolthet i att mitt budskap gått igenom på så kort tid i en högpresterande och i alla avseenden målinriktad klass på Östra Real. Bildning räknas visst.

Den 6 oktober 2016 initierade regeringen ett pilotprojekt för regionala satsningar på utbildning i samarbete med lokalt näringsliv. Projektet beräknas vara klart för utvärdering 2019. ”Tanken är att på ett mer effektivt sätt möta marknadens behov av framtida arbetskraft. Samarbetet mellan skola och industri måste bli bättre så att utbildningar bedrivs i linje med industrins behov, säger närings- och innovationsminister Mikael Damberg ”(regeringen.se hämtat 2017-03-27) Skolan ska därmed fungera som en garant och producent av anställningsbara medborgare. Skolan är utifrån det resonemanget en plats där samhällets ekonomiska målsättningar säkras. I sig inget fel. Idén om ett välfärdssamhälle bygger trots allt på ekonomisk hållbarhet. Frågan är om dagens behov verkligen kan möta framtidens behov?

Humanistisk utbildning utvecklar analytisk förmåga

Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi vid Uppsala Universitet, har i en rapport jämfört svensk och amerikansk statistik kring arbetslöshet och lönenivåer för humanister. Bl.a. kommer hon fram till att humanistiska utbildningar är bättre än andra utbildningar när det gäller läs- och skrivfärdigheter samt analytisk förmåga. I USA leder humanistisk utbildning oftast till både anställning och god löneutveckling i högre utsträckning. I Sverige råder inte samma förhållande. Istället skriver Svenskt Näringsliv i rapporten ”Konsten att strula till ett liv” att humanistiska studier är ”lågproduktiva”. Lönsamheten för såväl individen som samhället är låg eller obefintlig inom humaniora. Hur man värderar det står klart för individen i form av framtida lön. Men hur värderar man det för samhället?

Rider förklarar det med att universitetsutbildningar i U.S.A. i hög grad bygger på grundutbildningar med humanistiska ämnen som filosofi och historia. Därmed finns en annan attityd till bildningens värde. Detsamma gäller inte i Sverige. Här finns inte samma relation. Förståelsen för bildningsorienterade utbildningars användbarhet för en verksamhet saknas och därför ses de inte som ”nyttiga”. Enligt Rider visar många studier att exempelvis kritiskt tänkande och analytisk förmåga är mer utvecklat inom humaniora och därför kan omsättas och vara användbart inom många olika discipliner. Inte bara akademiska. Rider menar därför att bildningsdiskussionen är viktig för att möta framtidens behov och därmed nyttan. Hur kan man definiera bildning och dess betydelse?

Att tänka fritt och rationellt

I sin omdebatterade bok ”Tro och vetande” skriver Ingemar Hedenius att bildning handlar om att vara ”fri och levande i förhållande till det ovissa”. Det kan tolkas som att varje människa ska utveckla sin egen förmåga att tänka. För att göra det krävs en bred saklig kunskapsbas och en omtolkningsförmåga av kunskaper utifrån olika sammanhang. Bildning är inte statisk eller likriktad eller ens mätbar. Det är en vitterhet med rötter i humaniora. Bildningsprocessen blir aldrig slutförd och man kan aldrig vara tvärsäker. Bildning har också ett emancipatoriskt värde i det att upplysta människor kan utveckla sina egna förmågor att tänka fritt och rationellt. Aldrig någonsin har det varit viktigare än nu. I en massmedial global värld där ”fake news” letar sin in i var människas rum. Hur kan man då tänka att vissa kurser är onödiga?

Enligt Sharon Rider ligger en del av förklaringen i begreppet New Public Management. En styrnings- och ledningsmetod med näringslivet som förebild som förändrat utbildningsväsendet och andra delar av den offentliga sektorn. Kvaliteten i skolan utvärderas, kostnaderna hålls nere och produktiviteten ska maximeras. Kan möjligtvis regeringens pilotprojekt skönjas i detta? Är det i så fall negativt att lyfta in lokala näringsliv och offentliga institutioners intresse på det regionala planet?

Om man nu betänker Hedenius tanke om bildning måste man nog tolka erfarenheter och forskningsresultat i vår svenska kontext och då dyker nya aspekter upp. I programmet lyfter gästerna det regionala perspektivet som viktigt och att skolan lokalt har en central och viktig funktion för medborgarna och samhällets utveckling. En slags reciprok symbios mellan skola och näringsliv. Beskattningsbara medborgare och företag som tryggar välfärden och utvecklingen i Sverige såväl lokalt som nationellt.

Utbildning måste vara öppen, fri och levande

Men behöver det utesluta att skolan främst är en plats för bildning? För mig som lärare är bildning överordnad. Jag tror att upplysta människor oavsett ämnesområde är anställningsbara. Självfallet kan inte en humanist vara läkare eller ingenjör utan den specifika utbildningen. Men, kanske blir läkaren och ingenjören ännu bättre i sina värv med kunskaper inom exempelvis humaniora. Vi vet inte vilka kompetenser och förmågor som kommer att behövas. Därför måste utbildningen vara öppen, fri och levande. Den kan inte begränsas av kortsiktiga ekonomiska mål. På lång sikt tror jag att all bildning kan vara lönsam och är viktig i en oviss framtid.

Att vara lärare är att vara med och forma vår framtid och säkra en ständigt utvecklande bildningsprocess. Ett viktigt och roligt arbete där man får följa elevernas utveckling till ett självständigt och upplyst tänkande. Vi behöver fler lärare som vill vara med och föra bildningen framåt.

”Universities are not intended to teach the knowledge required to fit men for some special mode of gaining their livelihood. The object is not to make skillful laywers or physicians or engineers but capable and cultivated human beings.” John Stuart Mill 1867 (hämtat från Rider 2015)

Katharina Brummer, lärare på Östra Reals gymnasium

Lyssna på podden ”Alla vill in i skolan” som släpps 6 april på whenyouarelarare.se.

Referenser
Hedenius, I. (2009) Tro och vetande, Fri tanke förlag
Rider, S. (2015), Den lönsamma humanioran, Briefingpaper 4, Timbro
Fölster, S., Kreicbergs, J., Sahlén, M. (2011) Konsten att strula till ett liv – Om ungdomars invägar mellan skola och arbete, Svenskt Näringsliv
regeringen.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.