Visar alla blogginlägg med kategorin:
Okategoriserade

Lärarvikariat – en väg in i läraryrket och skolans värld

Anna GPDen 19-åriga tjejen valde att arbeta som lärarvikarie ett år efter gymnasiet innan valet av högre studier skulle göras. Ett år blev till två år som vikarierande klasslärare. Det avgjorde yrkesvalet. Efter lärarstudier har hon nu verkat i skolans värld under drygt 20 års tid: först som lärare, sedan som förändringsledare på Stockholms utbildningsförvaltning och nu som biträdande rektor på Eriksdalsskolan. Tjejen är jag, Ann Goliath-Pillóla, veckans poddvärd i ”When you are lärare” som denna vecka handlar om vikarier och vikarievägen in i yrket.

Fördelar med att arbeta i skola

Vad var det som lockade mig in i yrket och som gör arbete i en skola så roligt?

  • Skolans värld är varierande, få dagar är sig lika.
  • Du har ett meningsfullt arbete och gör en insats för barnen du möter.
  • Att verka i en skola dagligen är utvecklande. Kunskapen är inte konstant, metodik och internadminstration behöver följa samhällsutvecklingen. Du hänger med i den digitala teknikutvecklingen ihop med elever och kollegor samt har goda chanser att vara en ”early adapter” av ny teknik.
  • Ett arbete i skolan är engagerande. Arbetstoppar ibland och lugnare ibland, men dagarna går alltid fort och det är aldrig direkt långtråkigt på jobbet.
  • Yrken inom skolan är relativt självstyrande yrken. Tillsammans med andra utformas arbetsdagarna, inom rimliga gränser, ihop med såväl elever som med kollegor.

Lärarjobbet ger möjligheter till vidareutveckling

Jag har aldrig ångrat att jag kastade mig in i läraryrket. Att jag kunnat gå vidare och utvecklas som lärare inom skolans värld, t ex varit arbetslagsledare och fått chansen att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete, har varit spännande. Att efter många år som lärare verka för höjda kunskapsresultat och utökat kollegialt lärande mellan lärarkollegor i rollen som förändringsledare vid start och vidareutvecklingen av PRIO-projektet under 4 år (mer om åren som förändringsledare inom PRIO Stockholm) samt nu sedan drygt 1½ år som biträdande rektor på Eriksdalsskolan (mer om Eriksdalsskolan) har varit stimulerande. Vilken tur att jag gavs chansen att en gång i tiden arbeta som lärarvikarie. Mina år som lärare har gett mig fler möjligheter och erfarenheter vidare i livet, som jag aldrig hade kunnat ana från start. Skolans värld är den värld jag har valt och vill stanna i.

bild

Ann Goliath-Pillóla, biträdande rektor på Eriksdalsskolan.

Lyssna på podden ” Vikarien” som släpps 13 april på whenyouarelarare.se.

”Alla vill in i skolan” – Bildning eller nytta?

Katarina Brummer blogg

Dagens podcast har titeln ”Alla vill in i skolan”. Vi talar om externa aktörers intresse och medverkan i utvecklingen av den svenska skolan. Min tanke var att leda in och fördjupa diskussionen kring skolans kärnverksamhet utifrån perspektivet bildning och dess betydelse för såväl människor som samhället och i förlängningen framtidens utveckling. Är utbildningens mål bildning eller nytta? Ska skolan anpassas efter samhällsekonomin?

Gerald Levin utvecklade affärsmodellen för det kommersiella TV-bolaget HBO på 70-talet. Han hade religionsfilosofi som huvudämne. Inte en Business and Management utbildning. Många exempel kan ges på såväl framgångsrika företagsledare som innovatörer vars skolbakgrund inte varit instrumentellt styrd. Andra intressen och värden har varit överordnade.

En angelägen diskussion i vår tid är utbildningens syfte. Hur ska skolan och dess innehåll organiseras och styras? Tyvärr, går det inte att på kort tid få fram allt man tänkt. Den här bloggen har till syfte att lyfta en del av det som inte kom fram i dagens program.

Bildning räknas

I min gymnasieklass åk 1 fick vi nyligen information angående kursval. Studievägledaren gick tydligt igenom kursernas poäng och hur betygssnitt räknas ut den dag det är dags att söka till högre utbildningar. Eleverna fick information om vilka kurser som är meriterande och därmed strategiskt viktiga val om man ska säkra sina drömmar om en plats vid något av våra universitet och högskolor. Studievägledaren menade att vissa kurser är onödiga eftersom de inte gagnar urvalsprocessen. En elev räckte upp handen och frågade: ”Men, om jag är intresserad av ett ämne och bara vill bli bildad är inte det också viktigt? Hur kan det vara onödigt?”. Jag tror inte att studievägledaren var beredd på den frågan. Men, jag kände en viss stolthet i att mitt budskap gått igenom på så kort tid i en högpresterande och i alla avseenden målinriktad klass på Östra Real. Bildning räknas visst.

Den 6 oktober 2016 initierade regeringen ett pilotprojekt för regionala satsningar på utbildning i samarbete med lokalt näringsliv. Projektet beräknas vara klart för utvärdering 2019. ”Tanken är att på ett mer effektivt sätt möta marknadens behov av framtida arbetskraft. Samarbetet mellan skola och industri måste bli bättre så att utbildningar bedrivs i linje med industrins behov, säger närings- och innovationsminister Mikael Damberg ”(regeringen.se hämtat 2017-03-27) Skolan ska därmed fungera som en garant och producent av anställningsbara medborgare. Skolan är utifrån det resonemanget en plats där samhällets ekonomiska målsättningar säkras. I sig inget fel. Idén om ett välfärdssamhälle bygger trots allt på ekonomisk hållbarhet. Frågan är om dagens behov verkligen kan möta framtidens behov?

Humanistisk utbildning utvecklar analytisk förmåga

Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi vid Uppsala Universitet, har i en rapport jämfört svensk och amerikansk statistik kring arbetslöshet och lönenivåer för humanister. Bl.a. kommer hon fram till att humanistiska utbildningar är bättre än andra utbildningar när det gäller läs- och skrivfärdigheter samt analytisk förmåga. I USA leder humanistisk utbildning oftast till både anställning och god löneutveckling i högre utsträckning. I Sverige råder inte samma förhållande. Istället skriver Svenskt Näringsliv i rapporten ”Konsten att strula till ett liv” att humanistiska studier är ”lågproduktiva”. Lönsamheten för såväl individen som samhället är låg eller obefintlig inom humaniora. Hur man värderar det står klart för individen i form av framtida lön. Men hur värderar man det för samhället?

Rider förklarar det med att universitetsutbildningar i U.S.A. i hög grad bygger på grundutbildningar med humanistiska ämnen som filosofi och historia. Därmed finns en annan attityd till bildningens värde. Detsamma gäller inte i Sverige. Här finns inte samma relation. Förståelsen för bildningsorienterade utbildningars användbarhet för en verksamhet saknas och därför ses de inte som ”nyttiga”. Enligt Rider visar många studier att exempelvis kritiskt tänkande och analytisk förmåga är mer utvecklat inom humaniora och därför kan omsättas och vara användbart inom många olika discipliner. Inte bara akademiska. Rider menar därför att bildningsdiskussionen är viktig för att möta framtidens behov och därmed nyttan. Hur kan man definiera bildning och dess betydelse?

Att tänka fritt och rationellt

I sin omdebatterade bok ”Tro och vetande” skriver Ingemar Hedenius att bildning handlar om att vara ”fri och levande i förhållande till det ovissa”. Det kan tolkas som att varje människa ska utveckla sin egen förmåga att tänka. För att göra det krävs en bred saklig kunskapsbas och en omtolkningsförmåga av kunskaper utifrån olika sammanhang. Bildning är inte statisk eller likriktad eller ens mätbar. Det är en vitterhet med rötter i humaniora. Bildningsprocessen blir aldrig slutförd och man kan aldrig vara tvärsäker. Bildning har också ett emancipatoriskt värde i det att upplysta människor kan utveckla sina egna förmågor att tänka fritt och rationellt. Aldrig någonsin har det varit viktigare än nu. I en massmedial global värld där ”fake news” letar sin in i var människas rum. Hur kan man då tänka att vissa kurser är onödiga?

Enligt Sharon Rider ligger en del av förklaringen i begreppet New Public Management. En styrnings- och ledningsmetod med näringslivet som förebild som förändrat utbildningsväsendet och andra delar av den offentliga sektorn. Kvaliteten i skolan utvärderas, kostnaderna hålls nere och produktiviteten ska maximeras. Kan möjligtvis regeringens pilotprojekt skönjas i detta? Är det i så fall negativt att lyfta in lokala näringsliv och offentliga institutioners intresse på det regionala planet?

Om man nu betänker Hedenius tanke om bildning måste man nog tolka erfarenheter och forskningsresultat i vår svenska kontext och då dyker nya aspekter upp. I programmet lyfter gästerna det regionala perspektivet som viktigt och att skolan lokalt har en central och viktig funktion för medborgarna och samhällets utveckling. En slags reciprok symbios mellan skola och näringsliv. Beskattningsbara medborgare och företag som tryggar välfärden och utvecklingen i Sverige såväl lokalt som nationellt.

Utbildning måste vara öppen, fri och levande

Men behöver det utesluta att skolan främst är en plats för bildning? För mig som lärare är bildning överordnad. Jag tror att upplysta människor oavsett ämnesområde är anställningsbara. Självfallet kan inte en humanist vara läkare eller ingenjör utan den specifika utbildningen. Men, kanske blir läkaren och ingenjören ännu bättre i sina värv med kunskaper inom exempelvis humaniora. Vi vet inte vilka kompetenser och förmågor som kommer att behövas. Därför måste utbildningen vara öppen, fri och levande. Den kan inte begränsas av kortsiktiga ekonomiska mål. På lång sikt tror jag att all bildning kan vara lönsam och är viktig i en oviss framtid.

Att vara lärare är att vara med och forma vår framtid och säkra en ständigt utvecklande bildningsprocess. Ett viktigt och roligt arbete där man får följa elevernas utveckling till ett självständigt och upplyst tänkande. Vi behöver fler lärare som vill vara med och föra bildningen framåt.

”Universities are not intended to teach the knowledge required to fit men for some special mode of gaining their livelihood. The object is not to make skillful laywers or physicians or engineers but capable and cultivated human beings.” John Stuart Mill 1867 (hämtat från Rider 2015)

Katharina Brummer, lärare på Östra Reals gymnasium

Lyssna på podden ”Alla vill in i skolan” som släpps 6 april på whenyouarelarare.se.

Referenser
Hedenius, I. (2009) Tro och vetande, Fri tanke förlag
Rider, S. (2015), Den lönsamma humanioran, Briefingpaper 4, Timbro
Fölster, S., Kreicbergs, J., Sahlén, M. (2011) Konsten att strula till ett liv – Om ungdomars invägar mellan skola och arbete, Svenskt Näringsliv
regeringen.se

En skola för alla

Jenny Mattsson Ett av de kanske svåraste och viktigaste uppdragen i skolan är inkludering, att alla elever ska känna att de räknas och att just de är med. I skolans styrdokument går det att läsa att alla pedagoger alltid ska arbeta inkluderande med inkluderande undervisning men hur gör man det och vad innebär det?

För mig innebär inkludering att utgå ifrån vad eleverna behöver, att försöka skapa en helhet utifrån delarna istället för att få delarna att anpassa sig efter helheten. I klassrummet behöver jag kontinuerligt arbeta med att bygga på en gemenskap med trygga miljöer som inte distraherar, ha en tydlig struktur samt bemöta alla elever lika respektfullt.

Att behandla alla lika är inte rättvisa, rättvisa är när jag behandlar eleverna jämlikt och anpassar miljön och undervisningen efter elevens behov. En funktionsnedsättning gör dig inte handikappad, det blir du när du utsätts för situationer eller miljöer som du inte klarar av. Därför är anpassningar det viktigaste verktyg vi har i inkluderingsarbetet, det som är bra för elever i behov av stöd är bra för alla elever. Jag brukar tänka att jag inte tar glasögonen från någon som ser dåligt, likaså måste jag anpassa miljön och undervisningen för de som inte har förmågan att bemästra den ordinarie klassrumssituationen.

Hur kan då jag som lärare skapa en miljö där de som har de största svårigheterna får delta på lika villkor? Jag tror att jag måste ha eleverna som utgångspunkten för att kunna skapa en så stöttande klassrumssituation som möjligt . Att prata om eleven med andra lärare är såklart givande men att ställa frågan direkt till eleven, när fungerar det bäst för dig? Vad kan vi göra så att du kan få mer tid där det verkligen fungerar. Att inte bara prata om eller fokusera på det som inte fungerar.

Ett sätt som jag som lärare kan arbeta inkluderande med kursmålen är att utgå ifrån ett gemensamt medel istället för att exkludera någon genom att ge ut en särskild uppgift. Att till exempel bryta ned en uppgift i mindre delar redan från början så att uppgiften inte känns övermäktig för några av eleverna. En varierande undervisning som innehåller olika sorters undervisningsmetoder kommer också att vara ett stöd för alla elever. En del föredrar att läsa sig till kunskap, andra föredrar att se på rörlig media och en del behöver få information uppläst, så varför inte använda alla delarna i undervisningen?

Sammanfattningsvis så finns det i alla grupper olika individer som alla har olika förutsättningar och behov och det krävs en accepterande och tillåtande omgivning som förstår att ibland ser det olika ut, alla har inte samma förutsättningar och behoven skiljer sig därmed åt. Men! Att inkludera till varje pris kan även det leda till exkludering, ibland är det så att en elev behöver ett mindre sammanhang en period eller vissa delar av undervisningen då kan vi inkludera i det lilla sammanhanget. Det måste alltid vara efter elevens behov. Ha alltid i bakhuvudet att alla elever vill kunna fungera och vara duktiga i klassrummet, vi måste ställa höga men rimliga krav och framförallt så måste vi ha en grundtro på att alla elever med rätt sort stöd vill och kan lyckas!

Jenny Mattsson, lärare på Stockholms hotell och restaurangskola

Lyssna på podden ” En skola för alla” som släpps 30 mars på whenyouarelarare.se.

Vi vill och vi kan göra det bättre!

bjorn f ps1

Vad är värdegrund? Går det att definiera vad värdegrund egentligen handlar om? Kanske är det så att vi inte alltid måste hitta ett entydigt svar på vad värdegrund handlar om.

Ibland kallar vi det sunt förnuft men vad är då just sunt förnuft? Finns det en given norm som i så fall bestämmer vad sunt förnuft är? Vi pratar om att alla är lika värda samtidigt som den inställningen hela tiden utmanas beroende på vilket sammanhang eller situation vi befinner oss i.

Alla vill vi vara  goda personer men den stora utmaningen i det är att alltid vara ärlig i sitt förhållande till andra människor oavsett om det är mellan elever eller vuxna. Hur vi uppträder mot varandra är kanske det viktigaste som finns i den alltmer ytliga och tempofyllda tid vi lever i idag. Vi vill och vi kan göra det bättre!

Björn Fridlund, jobbar på fritids på Mariehällsskolan

Lyssna på podden Att arbeta med värdegrund